Familyfood

Kyla i värmen

2011-07-24T17:09:00.003+02:00

Nu i slutet av juli börjar rötmånaden, den tid på året som oftast är varm och fuktig. A och O för att hålla maten fräsch när det är varmt ute är att vara noga med att kyla maten.

När du handlar mat så packa gärna alla kylvaror i samma kasse. Placera gärna känsliga livsmedel som köttfärs och färsk fisk så att de omges av andra kalla varor.

Om du har långt från affären och hem så är det bästa att packa i kylväska med kylklampar.

Om du inte har tillgång till kylväska och kylklampar så passa på att köpa hem en extra påse av frysta grönsaker. Lägg frysgrönsakerna och känsliga livsmedel tillsammans i en fryspåse, så får grönsakerna agera kylklampar.

Stäm av så att kylskåpet därhemma håller kallt, gärna 4-5 grader C.

Låt känsliga livsmedel få de kallaste platserna i kylskåpet.

Om det blir rester kvar från en måltid så ställ in dem i kylskåpet så snart som möjligt.

Låt inte mat stå framme i värmen längre än nödvändigt.

När det vankas picknick så använd gärna kylväskan med kylklampar att packa maten i.

Om picknickmaten inte behöver hållas kall alltför länge så funkar det fint med frysta plastflaskor med vatten, istället för kylklampar. På så vis får vi automatiskt även tillgång till svalkande kallt vatten under hela dagen.

Så lätt, så rätt, så gott

2011-07-16T10:59:00.003+02:00

Nu är det tid för kalla såser.

Keep it simple. Matlagningsyoghurt med finhackat äpple, gräslök och lite salt blir en fin smakkombination som passar särskilt till sommarens fiskrätter.

Så lätt, så rätt, så gott!

Jordgubbar eller hallon?

2011-07-10T10:37:00.003+02:00

Färska, svenska jordgubbar har vi kunnat njuta av några veckor, och nu börjar det även bli säsong för årets mumsiga hallon! Häromdagen ställde sig en tidning frågan vilket som är nyttigast; jordgubbar eller hallon? Man hade jämfört näringsinnehållet i de båda bärsorterna, och eftersom hallon, enligt tidningen, innehåller mer fibrer är jordgubbar så uppmanades vi att välja hallon.

Det är mycket riktigt att hallon innehåller mer fibrer än jordgubbar, men jag ställer mig frågande till hur relevat denna jämförelse är... Vuxna rekommenderas att äta runt 30 g fibrer per dag. Om vi tittar på jämförelsen mellan jordgubbar och hallon så visar det sig att en portion hallon ger 2 g mer fibrer än vad en portion jordgubbar ger. Dessa 2 g är ju en ganska liten del av dagens totala 30 g. Så om man hellre gillar jordgubbar, så finns det enligt mig ingen anledning att ur näringssynpunkt välja bort jordgubbarna, eftersom skillnaden i fiberinnehåll blir så liten.

Att göra olika jämförelser är många gånger intressant, men det gäller att hela tiden återspegla till hur relevanta skillnaderna blir i det verkliga livet. Så varför välja mellan jordgubbar ELLER hallon? Om du gillar båda, så ta jordgubbar OCH hallon! ;)

Som Medelhavet, men hemma

2011-07-02T08:07:00.003+02:00

Med lite fantasi kan vi en solig sommardag här hemma i Sverige drömma oss bort till Medelhavet. Förutom ett behagligt klimat, så är Medelhavsområdet även förknippat med god och hälsosam mat. Många studier visar att den s.k. Medelhavskosten har en skyddande effekt på hjärta och blodkärl.

Intessant i sammanhanget är att en forskargrupp från Uppsala enligt en ny studie visat att en kosttyp som man kallar Nordisk kost, också verkar nyttig för hjärta och kärl. I denna Nordiska kost hittar vi rotfrukter, bär och frukt, såsom äpple, päron, plommon och blåbär. Likaså fullkorn av havre, råg, korn och vete. Även rapsolja, strömming, lax, sill, nötter, magert kött och fågel ingår i den s.k. Nordiska kosten. Fler ingredienser är baljväxter i form av gula och gröna ärter samt bruna bönor. Socker, salt och transfetter finns det minimalt av i den Nordiska kosten. Istället sker smaksättning med hjälp av kryddor som dill, pepparrot, fänkål, kummin och senap.

Om vi jämför innehållet i den Nordiska kosten med innehållet i Medelhavskosten så kan vi hitta en hel del likheter. Rapsoljan motsvarar olivoljan, rotrukterna motsvarar grönsakerna och i båda kosterna hittar vi bl.a. fisk och frukt.

Så mycket av det goda och hälosamma som vi kan ta del av vid Medelhavsområdet, kan vi hitta alternativ till här hemma. Nu hoppas vi att vi även får fortsätta ta del av värmen, som om vi vore vid Medelhavet.

Sol, sill eller både och

2011-06-25T11:01:00.003+02:00

Hoppas att så många som möjligt fick njuta av sol på midsommaraftonen! Solljus är nog det mest behagliga sättet att tillgodogöra sig D-vitamin. När huden exponeras för solens strålar så bildar huden själv D-vitamin, som i första hand behövs för ett starkt skelett.

Ett annat, för de flesta av oss njutningsfullt, sätt att förse sig med D-vitamin är att mumsa på sill. Sill, liksom annan fet fisk som lax, makrill, strömming och ål är rika på D-vitamin. Så de av Er som på midsommaraftonen fick njuta av både sol och sill kan räkna med att ha fyllt D-vitaminförråden för några dagar framöver. Om det dessutom blev några varv runt midsommarstången, med tillhörande "små-grodorna-skutt" så fick sig skelettet ytterligare stimulans till att hålla sig friskt och starkt.

Om det varken blev sol, sill eller små-grodorna så kan vi ändå glädja oss åt att sommaren fortfarande är ung och kommer säkerligen att bjuda oss på många soliga dagar framöver.

Fortsatt trevlig midsommarhelg önskar Familyfood!

Säkraste kortet till god hälsa

2011-06-18T19:33:00.003+02:00

Bra mat i alla ära, men det säkraste kortet till en god hälsa kan tillskrivas motion, fysisk aktivitet, att man rör på sig!

Förra veckan läste vi om hur olika mat påverkar blodsocker- och insulinnivåerna i kroppen. Ett ypperligt sätt att hålla insulinnivåerna på en bra nivå är att röra på sig.

Fysisk aktivitet har många fler positiva effekter. Om vi låter dagens inlägg ha fokus på barn så kan vi bl.a. nämna att barn som rör på sig generellt sover bättre. De tenderar att få ett jämnare och gladare humör. Att röra på sig redan i småbarnsåldern ger en bra grund för ett starkt skelett. Att barn rör på sig på alla de sätt; genom att krypa, rulla på golvet, gå med svängande armar eller genom att springa, ger en bra rörelseförmåga. Med en bra rörelseförmåga underlättas även olika koncentrations- och inlärningsaktiviteter.

Många barn har i och med det efterlängtade sommarlovet redan "kommit ut på grönbete", eller så blir de snart lediga i samband med föräldrarnas semester. Sommarledighet har mycket att erbjuda i form av möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet.

Sommaren är den perfekta tiden för utelekar; springa, klättra, gunga, kasta boll. Just utelekar ger bra tillfällen att öva på olika rörelser och utomhus kan man även uppleva känslan av fart. Spring tvärs över ängen, ner för backen eller trampa upp till hisnande fart på cykeln.

Utemiljön ger oss även naturliga lekplatser som träd att klättra i, en kulle att springa uppför och nerför, en buske som gömställe och stenar att balansera på.

Har ni tänkt på vad som händer om barn "släpps fria" i en gymnastiksal eller någon annan öppen yta? Inte sällan lägger barnen benen på ryggen och ger sig ut på den öppna ytan för att springa och skutta runt. Just öppna ytor inspirerar till rörelse. På sommaren hittar vi lätt öppna ytor i parken, i trädgården, på ängen. Lägg till en så enkel leksak som en boll så skapas ännu fler roliga lekar.

När vi vuxna är med och leker med barnen så tycker de att det är extra roligt. Och just aktiviteter som hela familjen gör tillsammans blir lättare vanor som barnen tar med sig vidare i livet. Nu går vi ut och upplever sommaren genom lek, hopp, skutt och spring!

Kan potatis vara bra GI-mat?

2011-06-11T09:29:00.003+02:00

Många som förespråkar den s.k. GI-dieten förkastar potatis i alla dess former. Detta är lite synd, dels för att potatisen är en fin källa till bl.a. kalium och C-vitamin, dels för att det kan skilja så mycket från en potatisrätt till en annan potatisrätt hur "GI-korrekt" den är.

Vi tar det från början: GI står för Glykemiskt Index och är ett mått på hur ett kolhydratrikt livsmedel påverkar blodsockersvaret efter att man ätit/druckit en viss mängd av livsmedlet. Ett högt GI innebär att livmedlet ger stor påverkan på blodsockersvaret och därmed ökad insulinnivå i kroppen. Ett lågt GI innebär att livsmedlet ger ett litet blodsockersvar vilket i sin tur gör att insulinnivåerna inte behöver bli så höga. Insulinnivåer inom en viss ram är livsnödvändigt för oss, men genom att undvika alltför höga insulinnivåer kan vi minska risken för bl.a. övervikt.

Olika mat påverkar blodsocker- och insulinnivåerna olika. En avgörande faktor för blodsockerpåverkan är hur lång tid maten uppehåller sig i magsäcken innan den tar sig vidare till tunntarmen. Mat som behöver längre tid på sig i magsäcken innan den är tillräckligt nedbruten för att kunna ta sig vidare till tarmen, ger ett mindre blodsockersvar. Om vi tänker oss t.ex. ett riktigt grovt bröd med hela korn i, så tar det längre tid för magsäcken att knåda brödet med alla dess hela korn till en lagom lös massa. Detta gör att endast små mängder i taget av brödet kan portioneras vidare från magsäck till tarm, och från tarmen blir det endast små mängder i taget som kan tas upp i blodbanan i form av blodsocker. Resultatet blir ett litet blodsockersvar.

Om vi istället tänker oss den raka motsatsen, t.ex. saft innehållande socker. Saft är ingenting för vår magsäck att jobba med, vilket gör att i princip hela mängden saft snabbt kan passera från magsäck till tarm, och från tarmen kan en stor mängd i taget av saftens socker snabbt tas upp i blodbanan i form av ett stort blodsockersvar.

Med dessa exempel i tanken kan vi dra parallellen till potatismos kontra "hel" kokt potatis. Eftersom potatismoset redan till viss del är sönderdelat så ger det kortare tid i magsäcken och således större blodsockersvar jämfört med "hel" kokt potatis.

Intressant vad gäller just potatis är att kokt potatis som fått kallna, faktiskt ger ett mindre blodsockersvar än om man hade ätit potatisen varm. Detta beror på att kolhydraterna i kokt potatis naturligt "kapslas in" när den får kallna. Dessa "kolhydratkapslar" tar längre tid för magsäcken att jobba sig igenom, så att endast mindre mägder i taget av den kallnade potatisen kan ta sig vidare från magsäck till tarm.

En annan faktor som förlångsammar tiden i magsäcken och således ger ett mindre blodsockersvar är att tillföra något syrligt i maten. Ett ypperligt exempel här är vinäger. Så om vi nu slår på vinäger t.ex. i form av en god vinägrettdressing på vår kallnade kokta potatis, så har vi gjort en potatissallad samtidigt som vi har minskat på potatisens blodsockerpåverkan ännu lite till.

Men, det kanske allra viktigaste att komma ihåg när man resonerar kring GI och blodsockersvar är inte se endast ett livsmedel på tallriken och hur det kan tänkas påverka vårt blodsocker. Ofta, när vi tänker oss en hel måltid, så har vi ju förutom t.ex. potatisen (som är en klassisk kolhydratskälla) även med protein och fett i måltiden. Just fett och framförallt protein har också en förlångsammande effekt på magsäcksprocessen och således blodsockersvaret. Så om vi till vår potatissallad nu lägger till en skiva lax, som ger oss både nyttigt fett och protein, så har vi ytterligare förbättrat blodsockersvaret.

Som kronan på verket låter vi även några härliga sparrisar förgylla måltiden. Sparrisen innehåller kostfiber och... just det... kostfiber gör maten ännu mer blodsockervänlig.

Se alltså gärna till hela måltiden, istället för till enskilda detaljer på tallriken. För visst kan potatis i form av potatissallad med vinägrettdressing tillsammans med t.ex. lax och sparris skapa en riktigt nyttig, och inte minst god, sommarmåltid!

Sommar, sommar, sommar...

2011-06-04T07:07:00.004+02:00

Nu är den äntligen här; sommaren! Och det bästa av allt är att den är precis i startgroparna. Just idag har vi en underbar sommardag, och många, många underbara sommardagar har vi fortfarande framför oss. Minns ni att vi i bloggen en kylig dag i början av april kunde läsa "Tänk i sommar när vi mumsar på C-vitamin i form av röda, saftiga jordgubbar!" Nu är de här; både jordgubbarna och sommaren.

Vad gäller jordgubbar så låt oss knyta an till förra veckans blogg om spenat och dess järninnehåll. Eller rättare sagt spenatens låga järninnehåll. Hur är det med järninnehållet i jordgubbar? Att jordgubbar innehåller mycket järn får vi också höra ofta, men är det också en myt?

Ja, faktiskt är det en myt. En portion jordgubbar innehåller endast en bråkdel av den järnmängd som vi rekommenderas att få i oss. Däremot är jordgubbar en mycket god källa till C-vitamin. Och just C-vitamin är en av de faktorer som hjälper kroppen att dra nytta av järnet som finns i maten. Så avnjut gärna några jordgubbar i samband med maten så kan kroppen lättare ta upp det järn som måltiden bjudit på. Läs gärna mer om C-vitamin i blogginlägget "Ett skepp kommer lastat" från 10:e april.

Vad har du för minnen till jordgubbar? Ett av mina starkaste minnen till jordgubbar är en ljummen försommarkväll då jag cyklar hem från min moster. Jag var dryga tolv år och hade varit hemma hos moster och fått titta på skräckfilm. Filmen minns jag inte så mycket av, men däremot minns jag de ljuvliga jordgubbarna som vi åt, tillsammans med mjölk och socker. Cykelfärden hem blev minnesvärd då den småkusliga känslan efter filmen blandades med den underbara känslan av att jordgubbstiden och sommaren äntligen var här!

Stark av spenat

2011-05-29T11:29:00.003+02:00

I nästa veckas Familyfoodleverans har vi bl.a. spenat att vänta. Den kommer att skänka både färg och smak åt en god sås.

Ofta hör vi att spenat är nyttigt, så låt oss göra en liten djupdykning bland spenaten. Kan det vara så att vi blir starka av spenat som Karl Alfred?

I spenat hittar vi rikligt med vitamin A. Detta är vi glada för eftersom vitamin A behövs för synen, immunförsvaret, hormonproduktionen mm. En portion spenat (85 g) innehåller en tredjedel av dagsrekommendationen av vitamin A.

Vi kan även glädjas åt det rika innehållet av folat i spenat. Framförallt inför graviditet och under graviditetens början är det bra att få i sig extra mycket folat eftersom det minskar risken för ryggmärgsbråck hos lillen/lillan i magen. En portion spenat ger ungefär en femtedel av den mängd folat som gravida rekommenderas per dag. Generellt får kvinnor inför och under graviditetens början i sig i underkant av folat. Därför kan ett bra alternativ vara att komplettera en näringsrik kost med extra folat i form av folsyratabletter som finns att köpa på apoteket, ca en månad före graviditet och ca tre månader in i graviditeten.

Här bör nämnas att barn bör vänta tills de fyllt ett år innan de serveras större mängder spenat. De små kropparna är under spädbarnsåret inte redo för den nitritmängd som finns i spenat.

Ofta sägs spenat vara rikt på järn, men det stämmer inte riktigt... En portion spenat ger endast drygt en tiondel av den järnmängd som vi rekommenderas att få i oss dagligen. Missförståndet om järninnehållet i spenat kan ha bakgrund i en tidning från 1870, där decimaltecknet i siffran som angav järnmängden placertas för långt åt höger. Fortfarande, efter mer än 140 år, hänger detta missförstånd i sig.

Blir man stark av spenat då, som Karl Alfred? Ingen studie har hittills lyckats påvisa detta, men det behöver inte betyda att det inte ligger någon sanning i det... Så låt oss prova så får vi själva se!

Nyckeln till hälsa?

2011-05-21T16:23:00.003+02:00

Har ni klurat på hur många meter tarm som ryms i våra tarmar? Om vi räkna ihop både tunntarmen och tjocktarmen så är svaret 6-7 meter. Det är nästan lika mycket som kortsidan på en tennisplan...

Något som är än mer fascinerande är hur insidan av tarmen ser ut. För att ytan på tunntarmens insida ska bli så stor som möjligt så är innerväggen otroligt veckad. Den är inte alls lika slät som insidan på en cykelslang, utan från början till slut så veckar sig tunntarmens innervägg. Om man skulle stryka ut hela ytan på tunntarmens innervägg så skulle vi få en yta på ca 300 kvadratmeter, ungefär samma som ytan på 1,5 tennisplan! Och allt detta ryms i varje vuxen persons mage!

Tarmens främsta uppgift är att ta upp vätska och näringsämnen som finns i mat och dryck. Men tarmen utgör även en boplats för en hel bakterieflora. Denna bakterieflora har vi mycket nytta av. Bl.a. producerar vissa av bakterierna vitaminerna B1 och B2 som vi läst om tidigare.

Hur mycket bakteieflora har vi i vår tarm? Som nyfödda har vi inte en enda bakterie i vår tarm, men successivt är det fler och fler bakterier som bosätter sig där och från och med ca 2 års ålder har fler än 1000 olika sorters bakterier bosatt sig i varje individs tarm. Hos en vuxen människa utgör den totala vikten av hela bakteriefloran ungefär 1 kg!

Det forskas mycket kring samspelet mellan vår kropp och våra "hyresgäster" i form av tarmbakterier. Mycket tyder på att tarmfloran kan ha stor betydelse för vår hälsa. Tarmfloran påverkar inte bara hur våra tarmar mår, utan den kanske även kan påverka immunförsvaret och olika organ och vävnader som ligger en bit ifrån tarmen som t.ex. levern och till och med hjärnan. Med olika levnadsvanor och matvanor kan vi själva påverka tarmfloran och därmed vår hälsa, men än är det för tidigt att säga exakt hur. Kanske har havre, korn, frukt och bär gynnsam effekt på tarmfloran?

Mycket är fortfarande outforskat kring det mysterium som våra tarmar utgör. Nyligen samlades flera forskare och experter inom ämnet till en konferens under rubriken "Tarmens bakterier - nyckeln till vår hälsa?". Kan det vara just så att våra små "hyresgäster" i tarmen kan utgöra en nyckel till dörren som leder till god hälsa? Det får framtiden utvisa.

Något som ligger i den nära framtiden är sommaren! Om du ägnar någon av sommardagarna åt tennisspel så kan du roa dig med vetskapen att längden på vår tarm motsvarar nästan kortsidan på tennisplanen, och ytan på tunntarmens innervägg motsvarar imponerande ytan av 1,5 tennisplan!

... till B2

2011-05-14T07:44:00.003+02:00

Idag har turen kommit till vitamin B2 att få kliva fram i ljuset. Det var på 1930-talet som forskare lyckades identifiera detta vitamin som även kallas riboflavin. Tydligen har vitaminet i isolerad form en gulaktig färg, vilket säkert ligger som grund till dess namn. Latinets ord "flavus" betyder gul.

Riboflavin finns i allmänhet både i animaliska och i vegetabiliska livsmedel, men eftersom vitaminet vanligen är bundet till protein, så är det i proteinrika animailska livsmedel som vi hittar rikligast med riboflavin.

Mjölk och mjölkprodukter är de största riboflavinkällorna i vår svenska kost. Ett par glas mjölk per dag ger halva dagsrekommendationen. Andra fina källor till riboflavin är kött, ägg, ärter och bönor. Precis som med tiamin (vitamin B1) så är det ovanligt med riboflavinbrist i Sverige. Riboflavin behövs bl.a. för att huden och slemhinnorna ska må väl.

Det finns fler likheter mellan vitaminerna B1 och B2: Båda kan till en viss del bildas i tarmen med hjälp av våra goda tarmbakterier. Vet du hur mycket bakterieflora som ryms i vår tarm? Vet du hur många meter tarm som ryms i vår mage? Svaret kan vi läsa i nästa blogginlägg...

Från B1...

2011-05-07T13:34:00.005+02:00

Märkte ni att fläskkotletten, laxen och pastan, som fanns med bland ingredienserna i förra veckans Familyfoodkassar, hade något gemensamt? Den gemensamma faktorn mellan dessa är dock inget man ser med blotta ögat eller inget man känner med blotta smaklöken.

Ett av alla vitaminer som är livsnödvändiga för oss är vitamin B1, vilket även kallas tiamin. Tiamin förekommer i de flesta livsmedel, både i animaliska och i vegetabiliska, och just fläskkotletter, lax och pasta är bra exempel på rika tiaminkällor.

Förutom maten, så kan även våra goda tarmbakterier förse oss med en viss mängd tiamin. Hur mycket av det bakterietillvekade tiaminet som vi kan tillgodogöra oss är dock ännu oklart.

Eftersom tiamin är ett vattenlösligt vitamin så är det inget vi kan lagra några större mängder av i kroppen. Därför är det bra att få i sig tiamin regelbundet. Bland friska som äter en någorlunda väl sammansatt och varierad kost är det mycket ovanligt med tiaminbrist i Sverige. Däremot i Asien är det bland hårt arbetande som äter en ensidig kost (bestående av främst polerat ris) inte ovanligt med brist på tiamin. Sjukdomen som blir en följd av långvarig tiaminbrist kallas beriberi. På 1800-talet hade man en teori om att beriberi orsakades av ett giftigt ämne, men i böran av 1900-talet upptäcktes att sjukdomsorsaken var ett för litet intag av tiamin.

Främst behövs tiaminet för att nervsystemet, hjärtat, levern, tarmarna och musklerna ska må bra. Att tiamin är bra för hjärtat är lätt att komma ihåg om man tänker på att "ti amo" på italienska betyder "jag älskar dig".

Eftersom tiamin är ett vitamin som finns i så många olika livsmedelsgrupper, så kan vi även i fortsättningen känna oss lugna med att få i oss tillräckligt med tiamin, såvida vi inte ger oss på någon extremt ensidig diet. Variation är bra! Det tycker både smaklökarna och resten av kroppen som på så vis har störst chans att få i sig av alla näringsämnen.

Idag har vi bekantat oss med tiamin, även kallat vitamin B1. I nästa blogginlägg stiftar vi bekantskap med nästa vitamin. Ja just det; vitamin B2.

Det perfekta mellanmålet

2011-04-30T08:10:00.003+02:00

Ni har väl inte missat att ni numer kan få frukt levererat till er i samband med Familyfoods matkassar? Fruktpåsen innehåller runt 3 kg frukt i en härlig blandning mellan ekobananer, äpplen, päron, apelsiner. Självklart säsongsanpassar vi fruktpåsen ibland, en melon i sommar eller persikor till hösten. Om ni är intresserade av att få med fruktpåsen med er Familyfoodleverans så mailar ni bara till info@familyfood.se.

Kan mellanmålet ordnas på ett smidigare sätt än med frukt? Det går snabbt och lätt att plocka till sig en frukt och många frukter funkar att ta med sig även när man är "på språng". Att ha frukt som mellanmål är ett enkelt sätt att få i sig av olika näringsämnen och kostfiber. Visste du att vi vuxna kan tillgodose oss dagens kostfiberbehov genom att äta 2 skivor grovt bröd, 2 rejäla portioner grönsaker samt 3 frukter. Inga orealistiska mänder va´?

Familjens minsta har inte ett lika stort kostfiberbehov. Ofta äter de något mindre mängder, men det är fortfarande viktigt att grönsaker och frukt finns med i de minstas kostintag. Även för de små passar det alldeles utmärkt med frukt som mellanmål. Passa gärna på att kombinera den med mjölk, fil, yoghurt eller keso. Det blir både gott och än mer näringsrikt.

Bläddra gärna bakåt i bloggen och läs inlägget från lördagen den 22 januari så får du praktiska tips på hur vi kan göra barnen mer nyfikna på att äta frukt.

Ägg - näringsbomb eller kolesterolbomb?

2011-04-16T09:31:00.003+02:00

Ägg är ett av de mest omskrivna livsmedlen vi har, och inte sällan är det olika budskap som vi får om ägg och dess grad av nyttighet: "Ägg innehåller nästan alla näringsämnen som vi behöver", "Ägg är bra för det ger så lågt GI", "Ägg är väl inte bra för kolesterolvärdena, hjärta och kärl?". Ja, det är både positivt och negativt som man får höra om ägg.

Det är helt rätt och riktigt att ägg innehåller otroligt många olika näringsämnen. Alla mineralämnen som man i dagsläget känner till som livsnödvändiga för människan finns i ägg. Bland de vitaminer som vi har rekommendationer om att äta, finns alla representerade i ägg, med undantag för vitamin C.

GI är ett mått på hur mycket och hur snabbt matens kolhydrater påverkar kroppens blodsocker. Lågt GI ger en liten blodsockerpåverkan, medan högt GI ger en större påverkan på blodsockret. Även påståendet om att ägg ger lågt GI stämmer. Orsaken till detta är att ägg inte innehåller några kolhydrater. Målsättningen bör för den delen inte vara att kolhydrater skall undvikas i kosten, men ägg t.ex. som pålägg på en brödskiva kan bromsa upp blodsockersvaret som endast brödskivan skulle ha gett.

Hur ligger det då till med det här med äggens påverkan på våra hjärtan och blodkärl? Forskare inom området har utefter en rad studier dragit slutsatsen att en viss försiktighet kan vara på sin plats med alltför stort äggintag för personer som ärftligt har höga kolesterolvärden. Likaså personer med diabetes typ 2 kan behöva vara något försiktiga med att äta många ägg. Mer forskning efterfrågas dock för att kunna ge några säkra besked. För de allra flesta av oss friska ska det enligt forskarna gå alldeles utmärkt att äta åtminstone ett ägg om dagen.

Så nöj dig inte med att bara måla ägg i påsk, ät gärna några ägg också. Ät gärna både vitan och gulan för att få i dig av äggets unika mångfald av näringsämnen! Det enda vitaminet som vi inte hittade i ägg var ju vitamin C. Ta gärna en titt i förra blogginlägget så får du tips om just vitamin C.

Ett skepp kommer lastat

2011-04-10T10:57:00.003+02:00

Förr i tiden var det inte ovanligt att sjömän drabbades av sår på huden och blödande tandkött när de var ute på sina långseglatser. Då visste man inte vad detta berodde på. Vikingarna skall ha haft en teori om att de blev sjuka av att osten som de åt, hade möglat. Fornnordiskans ord för ost är "skyrbjugr", vilket sannolikt är skälet till att sjukdomen med sårig hud och blödande tandkött fick namnet "skörbjugg".

Det var först i början av 1900-talet som man kom fram till att skörbjugg inte hade något som helst med den mögliga osten att göra, utan orsakades av bristande intag av C-vitamin. Efter 60-100 dagar utan C-vitamin är kroppens depåer av C-vitamin helt uttömda, och just till sjöss hade man förr i tiden inte möjlighet att förvara C-vitamininnehållande mat under så lång tid.

Förutom att C-vitamin behövs för hud, tandkött, uppbyggnad av ben- och broskvävnad så hjälper det även kroppen att ta upp järnet som finns i maten.

Tidigare i bloggen har vi kunnat läsa om att kalcium och D-vitamin gärna samarbetar för bästa effekt. På liknande sätt utgör järn och C-vitamin samarbetande kumpaner.

I dagens Sverige är det lyckligtvis mycket ovanligt med C-vitaminbrist. Mycket att tacka för detta har vi dagens möjligheter att kunna förvara C-vitaminrika livsmedel under lång tid. Det vi kan tänka på är att C-vitamin är ett värmekänsligt vitamin. Ju kortare tid maten varmhålls och ju färre gånger den värms upp - desto mer av C-vitaminet bibehålls.

Förutom alla citrusfrukter, så är även broccoli, blomkål, brysselkål, grönkål, vitkål, paprika, kiwi, nypon, vinbär, hjortron och jordgubbar rika på C-vitamin.

I veckan kommer Familyfood-skeppen full-lastade med C-vitamin. I lasten hittar vi bl.a. paprika, broccoli och apelsin.

Tänk i sommar när vi mumsar på C-vitamin i form av stora, röda, saftiga jordgubbar...

Är vanlig pasta onyttig?

2011-04-02T11:40:00.003+02:00

Hoppas att ni uppskattade veckans pastarätter! Har ni lagt märke till det alltmer växande utbudet av pastasorter på butikshyllorna? Förutom att vi kan välja mellan så många olika former såsom skruvar, penner, tagliatelle mm, så kan vi även välja mellan fullkornspasta, pasta med vit fiber och "vanlig" pasta. Vad är det för skillnad?

Grunden i vanlig pasta är helt enkelt vetekärnan, utan skaldelar, som malts ner. Vid tillverkning av fullkornspasta har man malt ner hela vetekornet, inklusive skaldelarna som är rika på både kostfiber och mineraler. Pasta med vit fiber tillverkas genom att man väljer ut ljusa fiberfraktioner som får följa med i nedmalningen av vetekärnan. Detta gör att pasta med vit fiber kan behålla samma ljusa färg som vanlig pasta. Fullkornspasta som även innehåller de mörkare fiberfraktionerna blir således mörkare till färgen.

Fullkornspasta och pasta med vit fiber innehåller lika mycket kostfiber, men mineralmängderna är något rikare i fullkornspastan.

Betyder det här att vanlig pasta är onyttig? Nej, nej. Även om fullkornspastan kan rankas som det nyttigaste alternativet, så betyder det inte att vanlig pasta är onyttig. Det viktigaste är att se till hela måltiden, hur hela måltiden är uppbyggd. Graden av nyttighet påverkas till stor del även av hur mycket det blir av pastan samt vad som serveras till pastan. Dessutom så spelar det ingen som helst roll hur nyttig måltiden är, om den inte smakar bra och därmed inte äts upp. Därför kan just pasta med vit fiber vara ett suveränt alternativ. De allra flesta barnen tycker om det och så har det ett fint innehåll av kostfiber.

Se alltid till hela måltides sammansättning, eller snarare till den sammansättning som faktiskt hamnar i magen. Tilläggas bör ändå att det är bra för barn att få se ett brett utbud av olika nyttigheter som kan serveras t.ex. vid en middag, även om barnen ännu inte lärt sig att uppskatta alla smaker ännu, och kanske inte ens provsmakar. Men mer om det vid något annat tillfälle...

Earth Hour-tips från köket

2011-03-26T10:47:00.003+01:00

För någon dag sedan var det Världsvattendagen och ikväll lör 26 mars stundar Earth Hour. Klimatet och miljön kan uppmärksammas på flera sätt. Vi på Familyfood vill idag passa på att ge lite miljövänliga köks-tips. Ta gärna för dig av denna "gröna" blandning med ingredienser bestående av både gamla och nya tips:

Plocka gärna ut frysta varor ur frysen i god tid och låt dem tina i kylskåpet. De frysta varorna hjälper till genom att bidra med kyla i kylskåpet.

Använd kastruller och grytor som är minst lika stora som plattan, så att värmen från hela plattans yta kan nyttjas.

Om du inte är tidspressad så använd gärna samma platta till att värma upp flera kastruller.

Använd lock på grytor och kastruller. På pastakastrullen kan man ha ett lock på sned så bevarar det en del värme, samtidigt som pastan kan koka livligt.

Om möjligt, så använd samma kokvatten flera gånger. Kokvattnet från t.ex. grönsaker kan med fördel användas till att koka pasta, potatis o.dyl.

Om det tillagas en ugnsrätt, så passa på att baka vid samma tillfälle då ugnen redan är uppvärmd.

Stäng av platten eller ugnen en liten stund innan maten är helt färdig. Eftervärmen ser till att sköta den sista delen av tillagningen.

Låt ugnsluckan stå öppen när ugnsrätten är klar så nyttjas eftervärmen till att ge en skön värme i köket. Om "småkockar" stojar i köket så är det givetvis säkrast att låta ugnsluckan förbli stängd.

Om det blir mat över från middagen så låt den svalna ordentligt innan den ställs in i kylskåpet. På så vis slipper kylskåpet jobba extra hårt med nedkylningen.

Ikväll lör 26 mars kl 20.30-21.30 vrider vi av ugnar och spisar, släcker ner i köket och tänder upp några stämningsfulla stearinljus istället.

Vatten

2011-03-18T11:58:00.004+01:00

Tisdag 22 mars är det Världsvattendagen!

Vatten är både livsmedel och näringsämne. Alla andra näringsämnen kan vi klara oss utan ett tag, men utan vatten klarar vi oss inte mer än några dygn. Till alla stegen i ämnesomsättningen behövs vatten. Vattnet i kroppen fungerar som transportör samt ser till att kroppen inte överhettas.

Vatten är också det rikligast förekommande ämnet i kroppen. Hos spädbarn utgör det ca tre fjärdedelar av kroppsvikten, hos kvinnor ca hälften och hos män drygt hälften av kroppsvikten.

Det finns inga egentliga rekommendationer för hur mycket vatten eller vätska vi bör få i oss. Detta beror på att det är så individuellt hur mycket vätska vi gör av med t.ex. via utandningsluften, urin, avföring och svettning. Generellt kan man ändå säga att vuxna vid normala förhållanden i runda slängar bör få i sig någonstans mellan 2 och 3,5 liter vatten per dygn. Vid varmt och torrt klimat samt vid kraftig svettning kan betydligt mer behövas. En stor del av vätskebehovet kan vi automatiskt tillgodogöra oss via vätskan i maten, men självklart behöver vi komplettera med vätskan via dryck. Eftersom barns vätskeomsättning är större än vuxnas, behöver de små i regel få i sig mer vätska per kilo kroppsvikt jämfört med vuxna.

Exempel på vattenrika livsmedel är färska bär, färsk frukt och grönsaker som i allmänhet innehåller 75 - 90 % vatten. Mjölk består till mer än 85 % av vatten. Mjukt bröd innehåller ca 35 % vatten. Även i torrt bröd, fligor, müsli o.dyl. finns det vatten - ca 5- 10 % vatten. Torkad frukt innehåller ca 15 - 30 % vatten. Vatten finns alltså i det mesta och tur är väl det!

"Det finns dagg på varje grässtrå." Kinesiskt ordspråk.

Läs gärna mer om Världsvattendagen på http://www.wateraid.se/.

Kalium håller koll

2011-03-12T17:28:00.004+01:00

Låt oss idag göra en visit hos mineralämnet kalium. I dagsläget känner man till att det är minst 15 olika mineraler som vi regelbundet måste få i oss av. Idag sätter vi kalium i fokus.

Kalium är ett mineralämne som gärna styr och ställer, samt håller koll på många viktiga funktioner i kroppen. Tillsammans med mineralämne natrium, kan kalium påverka bodtrycket. Intag av natrium kan höja blodtrycket, medan kalium istället kan sänka blodtrycket. Det är givetvis olika från person till person hur mycket natrium- respektive kaliumintaget inverkar på blodtrycket.

Vår kanske största källa till kalium är potatis. Under veckan som gått har vi fått i oss fint av kalium bl.a. med Familyfoods ungsrostade potatis som serverades med kotletter och kall dippsås. Andra goda källor till kalium är broccoli, banan och melon.

Kalium har stark koppling till vätskebalansen i kroppen. Nästa vecka väntar läsning om just vätska och vatten.

Nu är det nära...

2011-03-05T08:52:00.003+01:00

Finalveckan på denna vinter verkar ännu inte vara helt slut. Kanske ska vi för de sista Vasaloppsåkarnas skull vara glada för att vårvärmen inte slår till förrän alla åkt sitt lopp. Men visst är plusgraderna på utetermometern riktigt nära nu...

Det har varit en lång vinter. Är det något särskilt vi bör tänka på vad gäller mat och näring efter en lång och mörk vinter? Trots att vi de flesta dagarna under året försöker äta näringsrik mat så är det ändå lätt hänt att vi inte kan tillgodose oss D-vitaminbehovet under vintern. Detta har direkt koppling till mörkret. När vi vistas i solen och låter huden exponeras för solens strålar så bildar huden själv D-vitamin. Och just solljus har vi väl inte fått i överflöd av de senaste månaderna...

Så passa på så snart du har möjlighet att lapa sol och låt huden njuta av solstrålarna. Givetvis ska vi alltid sola med försiktighet. För en person med ljus hy så räcker det med ca 10 minuters solljus på ansikte och händer för att dagens D-vitaminbehov ska vara tillgodosett. Vid mörkare hy kan det istället handla om ca 15 minuter.

Den gångna veckan skickade Familyfood också med D-vitamin, i form av laxen som ni sannolikt vid detta laget avnjutit tillsammans med lime, nudlar och sallad. Den kommande veckan hoppas vi på en generös leverans av D-vitamin via solen!

Vinterns stora final

2011-02-26T07:34:00.002+01:00

Vinterns stora final; Vasaloppsveckan är här! Vasaloppet är ett av Sveriges stora tävlings- och motionsevenemang. Tiotusentals energiska deltagare kommer att starta i något av alla de skidlopp som går i trakterna kring Sälen och Mora under en hel vecka. Oavsett om man startar med ambitionen att åka på kortast möjliga tid eller om målsättningen är att överhuvudtaget ta sig i mål, så är förberedelserna oerhört viktiga, om inte rent av avgörande. Förberedelser i form av träning och bra mat startar flera månader i förväg, men dagarna före ett Vasalopp är det särskilda förberedelser som väntar.

Under en tuff fysisk ansträngning går det främst åt en hel del energi, dvs. kalorier, samt stora mängder vätska. Därför är det bra att dagarna inför t.ex. Vasaloppet att fylla på ordentligt med energi och vätska. Kroppen har lättast för att använda det energigivande näringsämnet kolhydrat vid fysisk ansträngning. I muskler och lever har vi förmåga att lagra en viss mängd kolhydrater. Dessa lager kommer garanteras att behövas under ett Vasalopp. Så alla som är mitt uppe i laddningen inför ett lopp kan med fördel äta större mängder av pasta, ris, nudlar, bröd, müsli mm. Vasaloppet är ändå ett såpass långt lopp så det är orimligt att ta sig runt hela loppet med kolhydrater som man laddat med dagarna före loppet. Även under loppets gång behöver kroppen få påfyllning av kolhydrater, och när man är mitt uppe i spåret så får kolhydraterna gärna vara av de varianterna som snabbt tas upp i blodet. Det är nu, när startskottet gått, som blåbärssoppan är som gjord för skidlöpare och skidlöperskor som behöver extra energi längs med spåret. Under långvarig fysisk ansträngning kommer kroppen att även använda fettlagren som energikälla.

Dagarna inför ett lopp är det viktigt att också fylla på med vätska. Eftersom kolhydrater har en förmåga att binda till sig vätska så är det en god kombination att samtidigt ladda med både kolhydrater och vätska. Ta några extra klunkar vatten titt som tätt dagarna före loppet. Utan tvekan kommer vätskepåfyllning vara nödvändig även under loppets gång. Vätskebrist är det första som minskar kapaciteten, så det kan vara en god investering att stanna till vid varje vätskedepå.

I takt med att svetten har börjat lacka under toppluvan är det viktigt att även fylla på med salt. Inte undra på att saltgurka smakar så gott.

Slutligen det kanske viktigaste tipset dagarna innan ett Vasalopp. Ät mat som du vet att din mage mår väl av. Det kan vara riskabelt att experimentera med något helt nytt som kan få magen i olag. När väl startskottet går vill vi ha hela kroppen i god form; från mage och tarm till skelettmuskulatur och hjärtmuskulatur. Från topp till tå helt enkelt!

Familyfood önskar alla Vasalöpare och Vasalöperskor lycka till både med förberedelserna och med själva finalen, Vasaloppet!

"Gillar inte!"

2011-02-19T06:59:00.005+01:00

"Gillar inte" är ingen ovanlig kommentar kring middagsbordet hos en familj. Har ni lagt märkte till om det vid någon viss ålder kan vara lättare att få barnen att prova och acceptera ny mat?

Det verkar som att barn mellan sex månader och två år har en större vilja att prova nya smaker. Några månader gammalt börjar barnet med att försöka stoppa allt i munnen som det lyckas greppa med händerna. Det här kan ses som en inledning till den period då barn är mottagliga för nya smaker. Tendensen att vilja stoppa allt i munnen avklingar successivt mellan ett och två års ålder och istället blir många barn osäkra på nya smaker och ny mat.

Perioden mellan halvåret och två år är ett ypperligt tillfälle för oss att utveckla våra barns smakpreferenser så mycket som möjligt. Vilken mat barn vänjer sig vid att äta har sannolikt mycket stor betydelse för hur och vad de kommer att äta under mycket lång tid framöver i livet. Självklart kan det skilja mycket från barn till barn.

På Familyfood försöker vi erbjuda en mångfald av barnvänliga smaker och emellanåt prova något helt nytt, men med full förståelse för att allt inte åker ner i små magar med ivriga små händer. Även om barnen inte alltid äter av allting som serveras så "registrerar" de och lär sig hur en middag kan se ut.

Likaså har de vuxnas beteende kring mat stor påverkan på hela familjen. Barnen observerar hur och vad vi vuxna äter, vilket i sin tur påverkar barnens egna matpreferenser och smaker framöver.

Smakutvecklingen är ett samspel som påverkas av många olika faktorer. Förutom vad man är van vid att äta sedan tidigare i livet, så påverkar även genitiken, kulturen, det sociala sammanghanget samt olika känslor hur man uppfattar olika smaker.

Till er föräldrar som allt som oftast får höra "Gillar inte": Någon gång under tonåren kan många barn/ungdomar få en ny vilja att prova ny mat och nya smaker igen. Så håll ut! Allting har sin tid...

Hjärtvänlig mat

2011-02-12T08:28:00.009+01:00

Måndag 14:e februar är det alla hjärtans dag, en dag med värme, kärlek och omtanke. Låt även ditt egna, riktiga hjärta få omtanke. Med bra mat ka vi påverka hjärtats hälsa i stor omfattning.

För några år sedan genomfördes en stor internationell studie vid namn INTERHEART, vars syfte var att kartlägga hur vi får våra hjärtan att må bra. En stor faktor för ett friskt hjärta är att det finns en balans mellan den energi vi får i oss respektive den energi vi gör av med. I förra blogginlägget kunde vi konstatera att våra kroppar behöver energi. Denna gång konstaterar vi att ett energiintag i balans med energiutgifterna är särskilt vad våra hjärtan behöver.

Många har säkert hört att även den s.k. Medelhavskosten är nyttig för våra hjärtan. Den mat som är typisk i Medelhavskosten är t.ex. fisk, nötter, kärnor, olivolja, grönsaker och frukt. Många av dessa livsmedel kan vi även hitta i "Nordisk tappning"; makrill, lax, nötter, rapsolja, rotfrukter, äpplen, päron, blåbär mm.

Den kommande veckan ser vi särskilt fram emot Familyfoods "Spenatrisotto och stekt lax med citron", där bl.a. lax, lök och pinjenötter återfinns bland ingredienserna. Med andra ord hjärtvänlig mat med inspiration från både Medelhavet och Norden.

Lax, lök och pinjenötter är denna vecka Familyfoods ord för värme, kärlek och omtanke!

Energi eller kalori

2011-02-05T07:47:00.007+01:00

Inledningsvis ett par frågor:

1. Vad tänker du på när du ser ordet "Energi"? Är det positivt eller negativt?

2. Vad tänkar du på när du ser ordet "Kalori"? Är det positivt eller negativt?

Vi återkommer strax till dessa frågor...

I förra blogginlägget läste vi några rader om att matens s.k. termogena effekt är den delen av kroppens energiförbrukning som går åt till att bryta ner maten som vi äter. Om vi ser till kroppens totala energiförbrukning så är det en relativt liten del som utgörs av just matens termogena effekt. Det finns alltså fler faktorer som avgör hur mycket energi kroppen behöver.

Det som man kanske i första hand tänker på är att det går åt energi till fysisk aktivitet, när vi rör på oss. Det är helt enkelt musklerna som behöver bränsle för att kunna utföra sitt arbete, dvs. se till att vi kan göra rörelser med armar, ben och resten av kroppen. Faktum är att alla de cellerna som utgör musklerna behöver energi även då vi är helt stilla. Man kan tänka sig muskelceller som små fabriker som ständigt är igång och hela tiden behöver större eller mindre mängder energi. Ju mer muskler en person har, desto större energibehov har personen. Just skillnaden i mängden muskler förklarar en del av varför män i regel har högre energibehov än kvinnor.

Barn behöver mer energi per kg kroppsvikt, jämfört med vuxna. Dels har barnen så mycket mer spring i benen, men den största orsaken är att barn är växande individer. Att växa kräver energi.

Även kroppes alla organ, som t.ex. lever, njurar, hjärta, är i ständigt behov av energi, oavsett, ålder, kön, nivå av fysisk aktivitet eller tid på dygnet.

Så våra kroppar behöver alltså hela tiden ha tillgång till energi, oavsett om vi rör på oss, sitter still eller till och med sover. Vi vet redan att det är via maten som vi tillför kroppen energi. Kroppen har möjlighet att lagra en del energi i blodet (blodsocker), i lever och i muskler. Vårt kroppsfett utför ett effektivt förråd av energi.

Energi kan mätas i flera olika enheter. I matens värld mäts energi i kalorier (och joule). Precis som längd kan mätas i meter, hastighet kan mätas i km/h, så mäter man alltså matens energi i kalorier. Energi och kalorier handlar således om samma sak!

Trots att energi och kalorier handlar om samma sak så är det inte ovanligt att energi som något positivt, något man gärna vill ha. Däremot ordet kalori ses ofta som något negativt, något man bör undvika till varje pris.

Men ordet kalori är inte förtjänt av någon negativ klang eftersom det är livsnödvändigt för oss! Vi måste få i oss kalorer för att vi ska kunna röra på oss, för organfunktionen, för tillväxt - helt enkelt för att kroppen ska fungera!

Vad tänkte du på vid frågorna om energi och kalori i början?

Mat som värmer

2011-01-29T08:07:00.003+01:00

Maten som vi äter har en lång och spännande resa vidare i kroppen. Kortfattat kan man säga att maten med alla dess näringsämnen först bryts ner till mindre beståndsdelar. Därefter transporteras alla näringsämnen till olika celler i kroppen. När näringsämnet nått fram till rätt cell, så omsätts den inne i cellen.

Det är alltså en hel del olika processer och olika celler i kroppen som på ett eller annat sätt finns med längs med näringsämnenas färd genom kroppen. Som de flesta andra arbeten, så är även cellernas arbete energikrävande. Efter varje måltid så ökar alltså kroppen energiförbrukning en aning på grund av cellernas arbete. Denna energiförbrukning har till och med fått ett eget namn; matens termogena effekt.

Olika mat höjer den termogena effekten olika mycket. Starka kryddor som t.ex. chili höjer den termogena effekten extra mycket. När du äter så starkt kryddad mat att du blir varm eller till och med får små svettpärlor i pannan - då är det just den termogena effekten du bekantar dig med.

Pärlades det i pannan av veckans Chili con carne eller Kycklingen med currysting?

Tips som "bär frukt"

2011-01-22T08:23:00.005+01:00

Hoppas att äpplena i förra veckans varma yoghurtsås smakade fint. Nu är det helt rätt säsong för många svenska äpplen.

Alla har garanterat hört att det är bra att äta frukt. Men har alla hört att vi blir allt flitigare med att äta frukt och grönt. Det är just vad många undersökningar rapporterar. Bra jobbat! Kanske har några av följande frukttips för barn hjälpt oss på traven med att äta mer frukt:

Gör slantar av banan och båtar av äpplen och päron.

Trä frukt i lagom stora munsbitar på ett träspett. Festligt som passar de större barnen.

Lägg upp ett fruktfat i form av en rolig gubbe. Bananslantar som ögon, jordgubbe som näsa, kiwi-halvmånar som öron och en apelsinklyfta som mun. :-)

Skiva frukt och lägg på smörgåsen. Äpple på en skinkmacka är riktigt gott!

Lyxa med vindruvor - gärna i skivor till de mindre barnen.

Gör en "igelkott" av en halv, urgröpt melon. Fäst bitar av melon och ev annan frukt på utsidan av melonskalet. Önskas "småigelkottar" så gör likadant med en apelsin.

Riv äpple och blanda med gröten, filen eller yoghurten.

Även bär räknas i samma kategori som frukt. Blanda bär med müslin eller flingorna.

Mixa mjölk, yoghurt och frysta bär till en läskande smoothie.

Frys färgglada bär i isbitar. Servera i måltidsdrycken till Familyfoodmiddagarna.

Kommande vecka får vi det hett om öronen - både på bloggen och i kassarna från Familyfood...

Frukt + Fisk = ...

2011-01-15T09:50:00.006+01:00

I veckans nyhetssändningar har det diskuterats om Sverige bör skärpa rekommendationerna av D-vitamin till barn. Ni som tidigare läst bloggen vet vid det här laget att en av de rikaste källorna till D-vitamin är fisk. Vad passar väl då inte bättre än "Ungsstekt lax med varm yoghurtsås " som en av nästa veckas Familyfoodmiddagar. En av smaksättarna i den varma yoghurtsåsen kommer att vara frukt, i form av ett smakfullt svenskt vinteräpple.

Intressant i samband med både fisk och frukt är att det för tillfället pågår en stor internationell studie, vars syfte är att karlägga vilka faktorer som gör att hjärnans blodkärl håller sig friska och krya. Över 20 länder runt om i världen ingår i denna studie (Sverige ingår inte, men däremot ingår bl.a. Danmark och Tyskland) och den är som sagt var ännu inte avslutad utan pågår i några år till. Förra året gjordes dock ett första utkast av studien för att se vad de resultat man hittills fått in, visar för fakorer som är snälla för hjärnans kärl.

På medaljplatserna, bland faktorer som verkar bidra till krya blodkärl i hjärnan, hittar vi "Bra blodtryck", "Att man rör på sig" och "Att man inte har någon bukfetma". Och på en god femte placering hittar vi "Intag av frukt och fisk". Det verkar alltså som att frukt och fisk har en klar positiv effekt på hjärnans blodkärl. Faktorerna som i det första utkastet av studien fick guld- respektive bronsplaceringarna har också med matvanor att göra, åtminstone indirekt. Men just att ha matvanor som innebär att man äter frukt och fisk verkar ha en direkt positiv påverkan på kärlen i hjärnan.

Det ska bli mycket intressant att se vilka resultat studien kommer fram till när den är avslutad och klar. Med all säkehet kommer goda matvanor, på ett eller annat sätt, att finnas med bland friskhetsfaktorerna även när studiens slutliga resultat sammanställs.

För att lättare lägga på minnet att just frukt och fisk verkar vara nyttigt för hjärnans blodkärl, så kanske vi kan leka lite med orden... Skulle man kunna säga att "Frukt + Fisk = Frisk?"

Bevara lugnet

2011-01-08T11:15:00.002+01:00

God fortsättning på det nya året! Hoppas att helgdagarna, trots att de denna vinter inte var så många, har gett er vila och återhämtning.

Årets första blogginlägg tillägnas just känslan av lugn och återhämtning. På många håll överöses vi med tips och råd om hur vi i och med det nya året kan starta ett nytt och bättre liv, hur vi kan dra igång nya projekt med ett hälsosammare levnadssätt och inte minst viktnedgång, gärna snabb sådan.

Min uppmaning är att under hela 2011 försöka bevara det lugn som vi förhoppningsvis hunnit uppnå under helgerna och att försöka hålla den negativa stressen på avstånd!

Prioritera bland nyårslöftena och börja i rätt ordning - börja med att bevara lugnet och sträva efter att minimera stressen. Inte sällan leder det ena till det andra. Genom lägre stressnivåer sänker vi våra nivåer av hormonet kortisol. Lägre nivåer av kortisol ger oss bl.a. bättre sömn och hjälp att bevara/uppnå en hälsosam vikt. Så genom att uppfylla det mest högprioriterade nyårslöftet så kan vi slå flera flugor i en smäll och av bara farten få fler nyårslöften uppfyllda.

Nu startar leveranserna av Familyfoodmatkassarna igen och med dem hoppas vi kunna underlätta vardagen en smula och ge ett litet bidrag till ett bevarat lugn.

Julbord - nyttigt?

2010-12-11T08:46:00.003+01:00

Javisst! Vi hittar en hel del nyttigt på ett helt vanligt julbord.

Innan vi startar vår färd kring julbordets alla nyttigheter så låt oss fundera ett slag över varför julbordet fått ett så ”onyttigt” rykte. En trolig orsak till detta är att vi lätt tar för oss alltför stora mängder av julmaten. En eller ett par julbord där vi tar för oss generöst gör varken från eller till, men för många av oss blir det julbord i olika sammanhang från slutet av november till årets slut. Att vid alla dessa tillfällen portionera i överkant kan lämna sina spår.

Och visst finns det en och annan rätt på julbordet som inte får vår hälsa att hoppa högt av glädje, men låt oss här istället fokusera på att det även finns så mycket nyttigheter på julbordet. Det är ju ändå alltid helheten som räknas! Så om mycket nyttigt blandas med något mindre nyttigt då och då så har det så liten betydelse i det långa loppet.

Här startar vår guidade tur bland julbordets många nyttigheter. Välkommen!

Förra veckan läste vi om sötmandlar som innehåller mycket av antioxidanten E-vitamin. Denna nyttighet återfinns i flera av faten och skålarna även på själva julbordet. Det är särskilt i grönkålen och i fiskrätterna som vi spanar efter E-vitaminet. Glädjande nog så består ett julbord ofta av flera olika rätter av de fiskar som räknas som feta fiskar. Lax och sill i olika tappningar är de vanligast förekommande. Även den feta fisken ål serveras vid julbord, men just ålen kanske vi ska vara lite återhållsamma med för att avhjälpa det minskande ålbeståndet.

Det är inte bara E-vitaminet som gör fisken så nyttig. Tidigare har vi läst om fiskens rika innehåll av D-vitamin som främjar ett starkt skelett och vem har undgått att höra att fisk ger oss mycket av de nyttiga omega 3-fetterna som framförallt har en god effekt på vårt hjärta och våra blodkärl. Alla som beställer Familyfoods julkasse i år har flera smakliga fiskrätter att se fram emot.

Nästa nyttighet är rödbetssalladen. Rödbetan är en av alla delikata svenska rotfrukter. Just rödbetan ger oss bl.a. folat, något som är bra framförallt inför och under graviditet. Så om det kan tänkas bli ytterligare en liten julfirare nästa år, så snåla inte på rödbetssalladen denna jul.

Fler rotfrukter på julbordet kan serveras i form av Familyfoods goda ”Citron- och dillrotfrukter” där palsternackor, morötter och kålrot samsas på fatet. Generella nytto-ord om rotfrukter är att de innehåller många viktiga vitaminer och mineraler samt en hel del kosfiber som bl.a. våra magar mår bra av. Dessutom är rotfrukter skonsam mat för miljön.

Julbordets rödkål är också nyttig både för hälsa och miljö. Den lilla mängden socker som tillsätts vid tillagningen av rödkål är av obetydande mängder.

På samma sätt kan vi resonera kring senapen på julbordets griljerade skinka. Senap innehåller små mängder socker och framförallt använder vi senap främst som en krydda, dvs i förhållandevis små mängder. Detta resulterar i att senapen på den griljerade skinkan ger oss ett stort stycke god smak och ytterst små mängder socker.

Ägg hör också julbordet till. Ägg är en god källa till bl.a. D-vitamin och selen. D-vitaminet är, som redan nämnts, bra för skelettet. Selen är dels ett livsnödvändigt mineralämne, men det är även en viktig antioxidant vars uppgift är att bekämpa fria radikaler som vi läste om förra veckan. Så på julborden hittar vi förutom en hel del olika vitaminer och mineraler, även flera antioxidanter där selen och E-vitamin är två exempel.

Rödbetssallad, rödkål, örtgriljerad skinka och ägg i form av en god omelett är också exempel på rätter i Familyfoods julkasse. Kan det vara så att julkassen levereras med släde dragen av tomtens renar istället för med kylbil…?

Själv tycker jag att tomtegröten är julmatens höjdpunkt. Och mycket kanel ska det vara! En alldeles färsk studie från Lund visar att en kost som innehåller kanel tenderar att ha många hälsosamma effekter, bl.a. förbättring av minnet. I år ska jag ta ännu mer kanel på tomtegröten och hoppas att jag ska bevara de kommande nyårslöftena i minnet under hela 2011.

Denna tur bland julbordets nyttigheter skulle kunna göras ännu längre, men jag tror att vi avrundar härmed.

Låt oss stryka julbordets onyttiga rykte, njuta av julmaten i mängder som ger oss välbehagskänslan även efter det att vi reser oss från bordet, samt fokusera på allt nyttigt som finns på våra goda julbord!

2010-12-08T12:49:00.003+01:00

Pepparkakor!
Nu är det ju advent och dags att baka julens pepparkakor. Här är ett recept hämtat från Anna Bergenström men vi har tagit bort kryddorna. Det är ju kryddorna som gör pepparkakorna goda! Men vilka kryddor brukar man använda i pepparkakor? Det finns fler stycken men vi söker minst två. Vill du vara med och gissa, då har du chansen att få ett presentkort på en valfri julbok. Skriv ditt förslag på Familyfoods facebook.

4 dl socker
2 dl ljus sirap
2 dl vatten 250 g smör
14 dl vetemjöl
1 msk bikarbonat
kryddor?

Lycka till och lycka till med pepparkaksbaket!

Tappra mandlar

2010-12-03T16:15:00.004+01:00

Hur många glöggkalas har ni hunnit med hittills? Hoppas att ni hinner med många fler!

Sötmandlarna i våra glöggmuggar förtjänar en stunds uppmärksamhet. En hel del nyttigheter finns inpaketerat i sötmandel. De innehåller både protein och mycket av de nyttiga fetterna som vi mår bra av.

Och inte nog med det. Mandlar är även en stor källa till E-vitamin. Förutom att E-vitamin är ett livsnödvändigt vitamin, så agerar det även som en antioxidant. Antioxidanter kan ses som tappra riddare som håller kroppens nivåer av de s.k. fria radikalerna i schack. Vi har naturligt en viss nivå av fria radikaler i kroppen, men det viktiga är att det inte blir för mycket av dessa. Och det är här som antioxidanterna träder in på arenan och kämpar tappert.

Just antioxidanten E-vitamin kämpar bäst med sin ”antioxidant-vapendragare” C-vitamin vid sin sida. Så även C-vitamin har en roll både som ett livsnödvändigt vitamin och som en viktig antioxidant.

E-vitamininnehållande sötmandlar och C-vitamininnehållande apelsiner i jul – vilken slående kombination!

En fröjd för ögat

2010-11-27T17:13:00.002+01:00

I förra blogginlägget kunde vi läsa om hur viktiga dofterna är för smaksinnet. Även synintrycket påverkar aptiten en hel del! Ett vackert dukat bord är så mycket mer inbjudande. Dekoration som t.ex. en blomma, glada servetter och fint porslin sätter lätt piff på dukningen. Och så levande ljus förstås, såvida de inte innebär en risk om många ivriga små händer finns kring middagsbordet.

Även själva maten på tallrikarna kan komponeras på ett frestande sätt. Här spelar framförallt färger stor roll. Tänk vilken skillnad en liten kvist kryddgrönt gör på portionen. En smörgås blir genast lite lyxigare med färg från sallad och en skiva tomat. Om vi istället tänker oss en lussekatt så kan ett par russin omöjligt direkt bidra så mycket till smaken. Men däremot har russinen en indirekt effekt på smaken, för visst ser lussekatten genast saftigare och mer smakrik ut med de tillhörande russinen.

Ett tips om ni vid något tillfälle lagar en trerätters middag är att tänka igenom färgerna på de olika rätterna. Servera gärna rätter som bryter av från varandra, så att inte alla kvällens rätter får samma färg. Om man redan ätit något smördegsinbakat till förrätt, potatisgratäng till huvudrätt och som dessert blir serverad ostkaka, så kanske man redan har fått tillräckligt av den gyllenbruna färgen. Alla dessa tre rätter kan vara fantastiskt goda var för sig, men tillsammans under en och samma kväll kanske de inte kommer till sin ”rätt”.

När det handlar om färger är grönsaker tacksamma ingredienser i middagsmaten, vare sig grönsakerna blandas med maten eller om de serveras brevid. Nästa veckas äppelklotter med ris förgylls av en broccolisallad och kycklingsoppan får vacker färg av bl.a. morötter och sockerärter. Och låt oss inte glömma våra goda lingon! Lingon ger en förhöjd smakupplevelse vid många maträtter. En del av denna upplevelse tror jag att vi har lingonens vackra färg att tacka för. Den lilla klicken av röda lingon kan sätta piff på nästan vilken måltid som helst. Nästa vecka serveras lingon som små röda stjärnor i en renskavspanna.

Hur många olika färger som ska finnas med i en måltid…? Det är en smaksak, precis som det är en smaksak om julgranen ska kläs med kulor av en färg eller med kulor av flera färger.

En doft av jul

2010-11-21T12:02:00.002+01:00

Ingen har väl undgått att det lackar mot jul. Inte minst i butikerna där julpyntet finns uppdukat för länge sedan.

Om man besöker julavdelningen på ett hyfsat välkänt möbelvaruhus i Älmhult så kan man känna den härliga doften av nygräddade pepparkakor! Sannolikt bakas det inga pepparkakor på själva varuhuset och det är nog ingen slump att det doftar pepparkakor just bland adventsljusstakar och julgranskulor. Tänk så viktiga dofterna är för att skapa stämning och kan man väcka längtan till jul på ett effektivare sätt än genom pepparkaksdoft!

Det är inget ovanligt att man inför lägenhets- eller husvisningar ser till att det doftar hemtrevligt av nygräddade kanelbullar. Känslan av hemtrevligt skapar en positiv stämning och ramar in hela upplevelsen!

Ett av många värden med att laga middagsmaten hemma är just dofterna som skapar stämning och förbereder både smaklökarna och sinnet inför en god middag. Familyfoods matkassar är inte bara en leverans av veckorecept och matvaror. Det kan även vara en leverans av stämning och känslor. Förra veckans recept med apelsin. Gav det också lite känsla av jul?

Vilken stämning skapar det i er familj med doft av t.ex. lime, vitlök eller soja? Vänta till nästa vecka så får ni se.

Mångsysslaren vitkål

2010-11-13T10:09:00.002+01:00

Förra veckan läste vi om mat som ger ett långsamt blodsockersvar. Denna typ av mat är bra att välja inte bara av nattugglor, utan av oss alla. Som exempel nämndes bl.a. broccoli. Broccoli hör faktiskt till kålfamiljen, tillsammans med flera andra medlemmar som t.ex. vitkål, fänkål, blomkål, brysselkål, spetskål, och rödkål.

Den vanligaste kålsorten på våra middagsbord är vitkål. Förutom att även vitkål, tillsammans med kusinen broccoli, är blodsockervänlig mat så är den också en god källa till C-vitamin. Och tänk så brett användningsområde vitkål har! Den kan ätas färskt t.ex. strimlad i en vinägrett, lätt fräst eller wokad, kokt i en soppa, eller varför inte i form av en god kålpudding tillsammans med en klick lingonsylt? Ni kan nu säkert gissa en rätt som kommer att lagas och avnjutas hos alla Familyfoodare den kommande veckan.

Till alla nattugglor

2010-11-06T08:16:00.003+01:00

Hoppas att alla som haft höstlov i veckan har fått möjlighet till skön vila och sömn. Och vi fick ju alla en extratimme när vi förra helgen ändrade klockan till vintertid. Och vad är väl en bättre investering av den timmen än att sova extra länge?

Nyttig mat är viktigt för hälsan, att röra på sig är viktigt för hälsan, men det kanske allra viktigaste för hälsan är sömnen! Det är när vi sover som kroppens vävnader kan byggas upp och repareras, immunförsvaret aktiveras, ny kunskap lagras in i hjärnan. Det händer mycket mer än så när vi sover, kort och gott kan vi sammanfatta det hela med att sömnen behövs för att vi ska återhämta oss och må bra.

Långt ifrån alla kan sova på ”vanliga” tider. Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning har udda arbetstider och var tionde person jobbar natt. Vid nattskiftsarbete blir i regel sömnen 2 -4 timmar kortare än vid dagtidsarbete. Vid nattskift kan det dessutom vara knepigt att komma tillrätta med matvanorna.

Det mest ultimata vid nattskift är faktiskt att inte äta någonting alls under natten, men däremot att äta frukost efter arbetspasset, innan det är dags att sova. Detta beror på att kroppens förmåga att hantera den blodsockerhöjning som mat (och inte minst energiinnehållande dryck) ger är nedsatt under natten. Givetvis är det väldigt individuellt hur man klarar nattens arbete utan mat och framförallt om arbetet kräver fysisk ansträngning kan det vara svårt att klara ett nattpass utan mat. Då är det en fördel att välja sådan mat som trots allt är mest lämplig under natten. Om man behöver äta på natten är det bättre med mat som påverkar blodsockret så lite som möjligt, dvs. mat som ger ett långsamt blodsockersvar. Kortfattat kan man säga att faktorer som ger långsamt blodsockersvar är kostfiber, fett och protein. Låt oss exemplifiera med woken med biff, bambuskott och nötter som väntar oss i nästa veckas Familyfoodkassar: Kostfibrerna hittar vi i purjon, paprikan, broccolin och bambuskotten. Protein finns i köttet. I cashewnötterna hittar vi både fett och protein, fettet hör dessutom till de nyttiga varianterna. Ytterligare en faktor som påverkar blodsockersvaret är hur stora mängder vi äter, så om nattens arbete kräver mat, så är det ändå bra att försöka äta så små mängder som möjligt och istället satsa på en rejälare frukost.

Och slutligen att tips för en lugnare sömn efter nattens arbete: Drick inte alltför stora mängder just på morgonkvisten innan läggdags. Under natten har kroppens urinproduktion gått på lågvarv. Denna produktion startar igång igen när dagen gryr och stora mängder dryck på morgonen kan istället resultera i avbruten sömn orsakad av flera toalettbesök.

Var rädd om din sömn, oavsett när på dygnet du har möjlighet att sova!

... och bena´ blir fulla med spring

2010-10-30T09:49:00.003+02:00

Tonerna till Idas sommarvisa har för länge sedan klingat ut för i år, men vi hoppas ändå att springet i benen består.

Äntligen stundar ett efterlängtat lov för våra barn, dock inte ett långt sommarlov, men väl en veckas höstlov. Förhoppningsvis för höstlovet med sig lite extra tid och möjlighet för spring i benen och rörelse överhuvudtaget. Att röra på sig har näst intill oändligt många positiva effekter som t.ex. bättre balans, ökad rörlighet, bättre koordination, starkare hjärta, bättre blodcirkulation och inte minst bättre sömn. Ett roligt och effektivt sätt att uppmana barnen till lek med rörelse är att själv hoppa med i leken. Apropå hopp; just rörelse med ”stötiga” inslag som hopp och skutt har extra bra inverkan för ett starkt skelett.

Rörelse ger även ökad aptit och vad passar väl inte bättre än en god, värmande middag à la Familyfood efter hopp och skutt i lövhögen.

Hur gick det förresten med spaningen efter bästisarna D-vitamin och kalcium i veckans Familyfoodkassar? Helt rätt; visst var det främst i laxen vi hittade D-vitaminet och kalciumet fanns i mjölkprodukterna som t.ex. i matlagningsyoghurten.

Vi önskar alla barn ett riktigt skönt höstlov med både spring i benen och skön vila!

Benhård vänskap

2010-10-23T08:13:00.003+02:00

Vem hade kunnat tro att det på många håll i landet var snö som väntade oss i veckan? Ta det försiktigt i halkan så ni inte faller och bryter ett ben.

Tidigare har vi kunnat läsa om att D-vitamin är bra för benhälsan. Även kalcium behöver vi för skelettet. Inte bara i barnaåren utan även i vuxen ålder behöver vi kalcium för att bibehålla ett starkt skelett. Den största källan till kalcium är mjölkprodukter. Låglaktos- och laktosfria mjölkprodukter är lika rika på kalcium som konventionella mjölkprodukter.

Vi kan alltså föreställa oss D-vitamin och kalcium som bästa vänner som gärna hjälps åt för att bygga och bevara ett starkt skelett. De passerar tarmväggen tillsammans hand i hand, och även i själva uppbyggnaden och reparationen av benmassan samarbetar de så fint.

Bästa vännerna D-vitamin och kalcium kommer hem till dig med nästa veckas Familyfoodkassar. Kan du säga mer exakt var i kassarna de bästa vännerna finns? Kan de finnas i kycklingen, i squashen eller kanske i bladpersiljan? Rätt svar på frågan kommer här på bloggen nästa vecka.

Kör försiktigt på vintervägarna och glöm inte att spana efter bästisarna D-vitamin och kalcium när du plockar upp Familyfoodkassarna på måndag eller tisdag.

Vilken vecka!

2010-10-16T09:26:00.002+02:00

Den gånga veckan har minst sagt varit händelserik! Älgjakten drog igång och bara någon timme efter förra veckans blogginlägg fick vi rapporter om att räddningsmanskapet äntligen borrat sig fram till de instängda gruvarbetarna i Chile. Nu är alla räddade och tryggt ovan jord!

Stora händelser blandas med något mindre händelser… I nästa veckas kassar från Familyfood kan vi se fram emot något helt nytt, en laktosfri matgrädde. Laktos är det naturliga mjölksockret som finns i mjölkprodukter. Laktos kan beskrivas som två små molekyler som sitter ihop. För att laktoset ska kunna tas upp av tarmen, måste det först spjälkas så att de sammansittande molekylerna klipps isär. I tarmväggen produceras normalt ett ämne som kallas laktasenzym och det är just detta laktasenzym som har till uppgift att klippa isär laktosmolekylerna. Så laktasenzymet fungerar som små saxar som klipper isär det naturliga mjölksockret laktos, så att det ska kunna tas upp av tarmen.

Det är inte alls ovanligt att framförallt barn vid något tillfälle i livet inte har tillräcklig produktion av de små saxarna, vilket ger en bubblig och gasig mage om de får i sig för stora mängder laktos. Idag finns det turligt nog ett ganska stort utbud av olika laktosfria mjölkprodukter, t.ex. laktosfri matgrädde, som dessa barn kan äta utan att få besvär med magen. I dessa laktosfria mjölkprodukter har man helt enkelt lagt till laktasenzym, dvs. de små saxarna. Så uppgiften att klippa isär laktosmolekylerna, sköts helt enkelt av de små saxarna som redan lagts till i själva mjölkprodukten t.ex. i matgrädden.

Det fina är att laktosfria mjölkprodukter gärna äts av alla i familjen, oavsett om man har ”egenproduktion” av de små saxarna eller ej! (Vid mjölkproteinallergi, vilket ibland förväxlas med laktosintolerans, kan man dock inte äta laktosfria mjölkprodukter. Mjölkproteinallergi kräver en annan kost.)

Vad mer har nästa vecka att komma med, förutom den laktosfria matgrädden och allt annat delikat i Familyfoods kassar?

"D" som i Dagsljus

2010-10-09T09:04:00.002+02:00

Utflykten förra helgen förgylldes (förutom av chokladmjölken) av sol. När vi vistas i sol och låter huden exponeras för solens strålar bildas automatiskt D-vitamin i kroppen. D-vitamin behövs bl.a. för att bygga upp och bevara ett starkt skelett. Så vistas gärna i dagsljus, allra helst sol, en stund varje dag när det finns möjlighet. För en person med ljus hud räcker det med ca 10 minuters solljus på händer och ansikte för att dagsdosen D-vitamin ska bildas. Mörkare hud och svagare solljus kräver längre tid.

Följer ni dramatiken med de 33 gruvarbetarna i Chile som sitter fast på nästan 700 meters djup efter ett ras i början av augusti? Via ett smalt hål har de kontakt med omvärlden och via detta lilla hål förses de med mat och dryck. Eftersom de under så lång tid är helt avskärmade från dagsljus så får de extra tillskott av just D-vitamin. I bästa fall lyckas räddningsmanskapet, efter flera veckors arbete, borra sig igenom med ett större hål så att gruvarbetarna ska kunna ta sig ut inom den närmsta veckan. Nu håller vi alla tummar för att de ska få återse dagens ljus så snart som möjligt!

Via maten får vi i oss D-vitamin med fet fisk, ägg och nyckelhålsmärkt mjölk, fil och yoghurt. Tänk gärna extra på detta nu när soltimmarna börjar vara räknade. Under veckan som gått har Familyfoods bidrag till sol levererats i form av den D-vitaminspäckade laxen. Simma lugnt!

En rykande kopp varm choklad

2010-10-02T09:43:00.003+02:00

Nu är det bara ett par veckor kvar innan älgjakten drar igång i södra Sverige. Tänk dig en frisk, klar oktobermorgon och en rykande kopp varm chokladmjölk som du häller upp ur termosen. Men vänta nu… Innehåller inte chokladmjölk mycket socker? Visst innehåller det socker men låt oss titta på vilka mängder det kan handla om.

Vi räknar med tre teskedar chokladdryckspulver, vilket står angivet som en portion enligt förpackningen. Tre teskedar väger ca 13 gram. Med hjälp av näringsvärdestabellen på förpackningen kan vi räkna ut att 13 gram pulver innehåller tio gram socker. Detta säger kanske inte så mycket, men om man vet att en sockerbit väger omkring tre gram, så kan vi räkna ut att en portion chokladdryckspulver innehåller socker som motsvarar drygt 3 sockerbitar. Hur mycket socker hade du gissat på? Den spontana gissningen brukar vara att chokladmjölk innehåller minst 15 sockerbitar! I sammanhanget bör tilläggas att mjölken som man blandar pulvret med bidrar med naturligt socker, men det fina med naturligt socker är att det är paketerat tillsammans med vitaminer och mineraler. (Ffa diabetiker behöver ändå ta hänsyn till den sammanlagda mängden av både tillsatt och naturligt socker.)

Tre teskedar är ju en förhållandevis liten mängd i mat- och drycksammanhang. I de allra flesta fall kan vi ofta relatera till just mängder, för att bedöma hur stor betydelse ett visst livsmedel kan tänkas ha. Låt oss jämföra de tre teskedarna chokladdryckspulver med tex läsk vilket ju ofta konsumeras i betydligt större mängder. Ett litet glas läsk innehåller socker som motsvarar sju sockerbitar. Men det är sällan man endast dricker ett litet glas, utan det rör sig snarare om två-tre glas, om inte fler. Och hur många sockerbitar blir inte det…? Allt socker i läsk är dessutom tillsatt socker, dvs inget naturligt socker, och bidrar således inte med några vitaminer eller mineraler.

Jag vill poängtera det finns utrymme även för en viss mängd tillsatt socker, men då är det desto viktigare att resten av maten och drycken är nyttig. Och för att du själv ska kunna bilda dig en uppfattning om hur stor betydelse ett sockerinnehållande livsmedel kan ha, så relatera till hur stora mängder det blir. En gnutta socker i matlagningen tex har väldigt liten betydelse.

I skrivande stund är det just en frisk, klar oktobermorgon jag ser utanför fönstret. Fram med termosen, i med chokladmjölken och ut i det vackra vädret!

Mer färg

2010-09-25T21:30:00.003+02:00

Det är inte bara naturen som såhär års bjuder på en palett av olika färger. Även valdebatten har fått färg av diverse partiers symbolik. Och för en dietist är steget aldrig långt till mat och näring:

Röd paprika innehåller mer vitamin C än grön paprika. I gröna bladgrönsaker som tex spenat hittar vi rikligt av B-vitaminet folat. I blåbär finns mycket av antioxidanterna som kallas flavonoider.

Vad kommer att sätta färg på nästa blogginlägg månntro?

Skogens röda guld

2010-09-18T16:04:00.002+02:00

På de flesta håll i landet sjunger lingonen på sista versen. Lyckligtvis är det under en relativt lång period vi får njuta av skogens röda guld. Detta har vi lingonens naturliga innehåll av konserveringsmedlet bensoesyra att tacka för. Utan bensoesyran hade lingonsäsongen varit alltför kort! Naturen löser ofta saker och ting på de mest finurliga sätt.

Lingonens självkonserverande egenskaper kan vi ha nytta av även efter det att vi plockat dem av riset. Sylten, gelén, saften eller vad vi än gör av vår lingonskörd håller sig längre tack vare det naturliga konserveringsmedlet. Någon mer än jag som får ett nostalgiskt leende på läpparna när klappgröt dyker upp i minnet från barndomsåren?

Men hör ni, se upp i lingonskogen! Snart har älgjakten dragit igång i hela landet…

Grillad sesamlax

2010-07-01T12:23:00.005+02:00

Grilloset stiger från trädgårdar och balkonger. Här kommer ett recept på laxspett. Laxen är rullad i sesamfrö och brukar passa även de lite mindre familjemedlemmarna där hemma.

Sesamlax med nypotatis och smarrig sallad
600g lax
grillpinnar

Kryddblandning
1 tsk salt
1 krm chili
sesamfrö

1 kg nypotatis
1 avocado
1 äpple
1 rödlök
mixsallad

salladsdressing
2 msk senap gärna dijon
1 msk honung
1½ dl olja
2 msk vatten
salt

Gör så här
Putsa och koka potatisen.
Tänd grillen eller sätt ugnen på 175 grader.
Dela laxen i bitar och trä upp på grillspett. Blanda ihop sesamfrö med kryddorna och rulla spetten i blandningen.
Dela salladen, finhacka avocadon, rödlöken och äpplet. Blanda ihop och gör en snabb dressing av senap, honung, vatten och olja. Ringla över.
Lägg spetten på grillen och grilla i cirka 5 minuter.
Servera laxen med salladen och kokt nypotatis.
Smaklig spis...

Grillmarinad till fisk

2010-06-30T20:36:00.003+02:00

Grillad fisk med en kall sås och nypotatis - finns det något godare så här i mitten av sommaren?
Här kommer ett tips på en god marinad som passar perfekt till färsk nyfångad fisk. Receptet är från Maria Carlén som driver Carléns Fisk och Vätterkräftor.

Grillmarinad
1 dl rapsolja
1 dl pressad citron
1 tsk salt
½ hackad lök
½ krm chilipulver
½ dl färska örter exempelvis dill, persilja eller dragon
citronpeppar

Blanda ihop alla ingredienserna och marinera fisken i minst 2 timmar ( gärna ännu längre uppemot 8 timmar), sedan är det bara att tända grillen och skrubba och koka nypotatisen....

Grilltips

2010-06-30T20:22:00.003+02:00

Superenklaste bönsalsan.
På några minuter fixar du ihop en jättegod bönsalsa som passar både till fisk och kött grillrätter.

1 burk svarta bönor
1 burk kidneybönor
1 liten rödlök
1 ask körsbärstomater
olja (gärna raps)
1 knippe persilja
salt och peppar

Skölj bönorna i ett durkslag. Finhacka under tiden rödlöken och persiljan. Halvera tomaterna och blanda ihop bönorna med rödlök, tomater och persilja. Ringla lite olja över och strössla sist lite flingsalt. Salsan kan serveras direkt men mår bara bra av att stå och gojsa ihop sig en liten stund.
Smaklig spis!!

Alternativ till ris.

2010-05-10T15:04:00.004+02:00

I vecka 19:s kasse hittar ni matvete eller speltkorn. Ofta innehåller ett av veckans recept ris och vi brukar tipsa om olika alternativ såsom bulgur eller coucous. Matvete och spelt är två inhemska goda alternativ som är extra roligt att ha med i familyfoodleveransena. Matvetet är exempelvis odlat på västgötaslätten, och speltkornen kommer från Gustav Arnell och Rudugross Handel som finns vid Landsjön utanför Huskvarna.
Här följer ett recept med speltkorn i en smarrig sallad.

Gustav Arnells sallad med speltkorn,äpple och fikon

2 dl spelt korn
2-3 äpplen ( ex robinola)
10 st torkade fikon
2 dl äpplemust

Gör så här:
Lägg fikonen i äpplemusten och låt ligga i 1.5 timmar. koka speltkornen tills de är mjuka men inte överkokta. Skala och kärna ur äpplen. Tärna äpplen och strimla fikonen. blanda samman alla ingredienserna medan speltkornen fortfarande är varma.
Smaklig spis!

Kocken Gustav Arnells Citruspanna

2010-04-14T22:25:00.006+02:00

Vecka 14 fick alla familyfoodare laga kockmat. Menyn var skapad av Kocken Gustav Arnell, som tidigare arbetat på restaurang Guvenören i Jönköping.

En av Gustavs visioner både som kock och inom verksamheten han driver idag, innebär att att lyfta fram lokalt producerade varor inte som speciella delikatesser utan bra även i vanlig hederlig vardagsmat...
Läs mer om Gustav och hans arbete som grossist åt lokala odlare och småskaliga producenter på www.rudugrosshandel.se

Gustavs Citruspanna med vitlöksyoghurt& rostade rotfrukter
½ kg morötter
1 kg potatis
2 palsternackor
1 pkt färs
1 citron
3 vitlöksklyftor
2 msk basilika
salt och peppar
½ dl riven ost
1 pkt matlagningsyoghurt
1 tsk socker

Gör så här...
Sätt ugnen 175°C. Skala rotfrukterna, dela i klyftor, lägg på en plåt, ringla över olja, salta och peppra. In i ugnen i 20-30 minuter.
Tvätta citronen och riv det gula på den fina sidan på rivjärnet. Blanda samman färs, citronrivet, saften från citronen, 1-2 pressade vitlökar, basilika, salt och peppar. Stek som en stor biff i en stekpanna, gärna en gjutjärnsgryta, i lite smör eller olja. Vänd biffen med hjälp av ett lock och låt den glida ner i pannan igen, på med osten och in i ugnen för att stekas klar där. Om du inte har en panna som tål ugn vänder du över biffen i en ugnsfast form, på med osten och in i ugnen.
Blanda ihop yoghurt med 1 pressad vitlök, socker, salt och peppar.
Smaklig spis!

Familyfood i samarbete kring lokal mat

2010-04-01T09:15:00.003+02:00

Ett av Familyfoods mål är att samarbete med lokala butiker och lokala åkerier för att matkassarna till er kunder ska präglas av lokala råvaror från trakten. Att få lyfta fram småskalig produktion som alternativ tycker vi är både roligt och inspirerande. Att under resor få hälsa på hos sylttillverkare, korvfabrikörer och bagerier gör att även vi får uppleva dofter, få lära oss om bakgrund och tillverkningsprocesser och träffa trevliga människor. Kunskap som vi genom fredagsmail och receptskapande vidarebefodrar till er kunder. Familyfood är en väg för småskaliga producenter att nå ut till kunder och nya marknader. Nu inleder vi ett samarbete med Rudu Grosshandel och Lanthandeln.se.

Vi är alla tre Jönköpingsbaserade företag med verksamhet i och omkring regionen

Rudu Grosshandel är ett av Sveriges första grossistföretag med fokus på lokalt producerad mat. Gustav Arnell är ansvarig för kund- och leverantörskontakter samt för sortimentet . Lanthandeln.se är en ny marknadsplats som möjliggör både klassisk e-handel samt genomförande av köp för uppvisande av kvitto vid utlämningsställe. Den tekniska plattformen har utvecklas det senaste halvåret och presenteras nu för producenter i sydöstra Sverige under april månad.

Under vecka 14 har vi på Familyfood samarbetet men Gustav Arnell som också skapat veckans recept. Vi vill visa upp de lokala råvaror som finns i trakterna där ni kunder bor samt visa på att lokala råvaror inte alltid behöver vara delikatessvaroro utan varor som fungerar bar även till vardags Menyn innehåller denna vecka exempelvis: Bakad potatis med rökt fisk från Sjöarps rökeri, Äpple och senapsfyll falukorv från Hugos Chark och Citruspanna med färs från Lindells gårdsslakteri med rostade rotfrukter.

Vi hoppas att det kommer smaka extra gott nu i påskveckan.
Glad påsk önskar Karin och Lotta

På begäran - Receptet på en av våra vegetariska lasagner

2010-03-17T21:47:00.003+01:00

Vegetarisk Lasagne

10-12 lasagneplattor
4-6 tomater
1 dl vatten
½ purjolök
1 påse spenat
2 vitlöksklyftor
1 pkt keso
1 msk torkad örtkrydda, gärna oregano
salt och peppar
½ ost
2 dl mjölk

Så här gör du…
Sätt ugnen på 225°.
Först tomatsåsen: Strimla purjon och fräs den i lite olja eller smör. Pressa ner vitlöksklyftorna. Häll i spenaten. Låt fräsa någon minut och tillsätt sedan finhackade tomater och vatten.
Smaka av med salt, peppar och en torkad örtkrydda, gärna oregano. Puttra i fem minuter.
Smörj en större ugnsfast form. Lägg några skedar tomatsås i botten, varva lasagneplattor med keso och tomatsås. På det översta lagret brer du tomatsås och toppar med riven ost. Och så häller du mjölk runt kanterna på lasagnen. In i ugnen i 20-30 minuter.
Smaklig Spis!

2010-03-09T13:26:00.003+01:00

Morotens lov!

Det finns ju hur många morotssorter som helst; tvåfärgade, ekologiska, runda, lite violetta, ljusgula. Fast det är klart mest hittar vi dem i våra butiker orangefärgade och avlånga. Men ack, så goda! De första morötterna var inte morotsfärgade. De var gula, hårda och ganska träiga att äta. Men så på 1500-talet förädlades dem till att bli, just det orange till färgen. Och visst är de fina att servera; kokta eller i grytor eller rårivna med apelsin eller i stavar eller kanske så där snygga som man ibland får om man går på kinakrogen, så där fint utskurna i mönster. Fast det är överkurs hemma hos oss. Och nyttiga är morötterna också, fulla med miniraler och vitaminer.
Japp, idag hyllar vi moroten! Hurra!

2010-02-15T19:18:00.005+01:00

Vatten, vatten bara vanlig vatten!

Alla behöver vatten för att leva, det är faktiskt en mänsklig rättighet att ha tillgång till rent vatten. Visste ni att en människa bara klarar sig fem dygn utan vatten?
Men vi använder ju vatten till mer än dricka. Varje dag använder du ungefär 200 liter vatten; 1o liter till mat och dricka, 70 liter till hygien, 40 liter till toalettspolningar, 40 liter till disk, 30 liter till klädtvätt och 10 liter till städ. Hm, här måste det ju gå att spara. Kortare duschar, att inte köpa vatten på flaska, bara diska och tvätta när maskinerna är fulla, städa mindre. Japp, det tror vi får vara dagens åtgärd. Inte städa, kanske skulle man spana in lite OS istället...

2010-02-03T11:17:00.004+01:00

Familyfoodkunder som trendsättare!

Ni minns väl IT-krashen, krashen som blev en krasch men läser ni det här så är ni ju i alla fall uppkopplade och då har vi ju överlevt krashen. Super! För några år sedan (ja, ganska länge sedan nu, tiden går ju som bekant fort) gjordes många försök till affärer via nätet och också många matleverantörer försökte sig på en näthandel. Då gick det inte men nu verkar tiden vara här. Nu är vi beredda att handla över nätet och vi tycker faktiskt att det är ganska skönt och smidigt.

När vi startade Famlyfood 2007 var vi bland de första att erbjuda råvaror och recept till ytterdörren. Det var och är fortfarande en härlig känsla att få vara delaktiga i våra kunders längtan efter bra och god vardagsmat, lagad från grunden. Att konceptet vuxit så mycket är mycket tack vare er kunder som genom tips till grannar och vänner tipsat om Familyfood.

Det finns många aktörer på marknaden idag; det finns grönsakslådor, fruktlådor, fisklådor och råvaror med recept och catering och mycket mer. Det är spännande och roligt att Familyfoods kunder har fått vara en trendsättare som så snabbt tagit till sig konceptet hemleverans av råvaror och recept för att smidigt kunna laga bra vardagsmat för hela familjen. Vi är stolta!

2010-01-26T19:02:00.003+01:00

Planering men sen då?

Vi läste precis i en intervju med Dogge Doggelito att "planering ger lugn, det är nyckeln till allt". Japp, klart vi tycker likadant. Vi planerar och planerar. Vi planerar Familyfoods menyer, vi planerar inköpslistor, vi planerar körrutter, vi planerar studiebesök, vi planerar... Fyll bara på, vi planerar faktiskt nästan allt. Och så är det ju i hemmen också. Stor planering och logistisk förmåga behövs för att få vardagen att gå ihop med vardagmat, fotbollsträningar, tvätt, jobbmöten, bokläsning och allt vad det nu är. Men planerningar har ju liksom en tendens att inte bli precis så som man planerat. Ni vet, ett barn blir sjukt, fotbollsträningen råkar bli på samma tid som pianolektionen, bilen får punktering på väg till jobbmötet och så vidare. I Familyfood råkar vi också ut för just detta till exempel när en av våra kylbilar kör fast i snön och inte kommer loss. Lösningen på planeringsproblemen? Svårt men ett stort mått med flexibilitet och snälla kunder hjälper! Tack alla ni kunder som tog matförseningen med ro. Och planering ger faktiskt lugn bara man räknar med att planera om ett antal gånger under vägen!

Barn, middagar och Familyfood

2010-01-06T22:14:00.003+01:00

Ibland tappar vi nästan hoppet när vi stått och trixat och mixat med middagen hemma och barnen ratar den fullständigt. Men just en sådan dag råkade vi läsa en intervju med Jamie Oliver, ni vet den nakne kocken. Han är själv pappa och arbetar mycket med mat och barn, bland annat skolmaten. Hans råd var: Ge inte upp! Det tar tid för barn att våga prova. Serverar man en rätt fjorton gånger så lyckas man nog vända ett matvägrande till ett: Ja, detta var ju faktiskt gott!
Vi har i takt med att Familyfood vuxit utmanat våra familjer och framförallt barnen med en massa nya rätter, en del har ni sedan hittat i kassarna. Vi försöker varje vecka ha flera recept som lätt kan anpassas att passa många, sedan försöker vi också alltid att på ett försiktigt vis introducera nya rätter så att alla i familjen ska få bra och varierade middagar på vardagarna.
Råd till dig som nästan, men bara nästan tappat hoppet om att få barnen att våga testa ny mat!
Låt barnen vara med och laga. Det är kul att äta om man varit med och skalat, vispat och provsmakat.
Låt barnen var med och bestämma vilken rätt som ska serveras vilken dag och betygsätt rätterna. (Tips från kund!)
Låt barnen smaka lite, lite. Vem vet- det kanske blir succé!
Ge rätten nya roliga namn. Kanske blir nudelsoppa trollhårssoppa?
En middagspoängjakt där varje provsmakning ge poäng och vem vill inte slå mamma eller pappa? (Tips från kund!)
Låt de större barnen ansvara för att tillaga en middag i veckan.
Lek restaurang med fin dukning, bordsplacering och meny!
Men till sist återstår ändå Jamie Olivers ord: Ge inte upp. En dag kanske treåringen frågar efter den röda fisksoppan och inte efter ketchup! Och då ler man i smyg och gläds över kloke Olivers filosofi!

2010-01-03T00:14:00.004+01:00

Landet Brunsås

Såg precis en notis om ett nytt TV-program - Landet Brunsås. Henrik Schyffert, Lotta Lundgren och Erik Haag ska utforska Sveriges och svenskarna matkulturer. Första avsnittet den 13:e januari. Vi spenderar tid och pengar på kokböcker, matlagningsprogram, debatterar för hemlagad mat och den äkta varan men ingen har tid att faktiskt laga maten. Lite motsägelsefullt förstås och det verkar vara detta som programmet ska utreda. Familyfood har ju ett svar på dessa frågor men ska absolut inte missa första avsnittet; )

2009-12-29T22:37:00.003+01:00

Jul är kul, eller...

Visst blir det många timmar i köket under jul, mellandagar och nyår. Litet slitigt ibland när man just diskat undan efter en måltid och inser att det bara är att sätta igång igen med nästa. Men många timmar i köket är också mysiga med tända ljus, en kopp glögg, någon som kokar knäck, någon som sitter vid köksbänken med datorn i högsta hugg letandes efter nyårsrecept och pepparkakshuset har fortfarande nästan alla sina godisbitar kvar...
Vårt kök har en ny kär ägodel; en silikonduk! Används istället för bakplåtspapper. Helt perfekt! Inget fastnar, finns alltid kvar, lätt att diska! Vi har tidigare varit ägare till en silkonduk men tyvärr råkade den användas som en skärbräda vid ett tillfälle vilket inte rekommenderas. Denna nya duk ska vårdas troget. Bästa tipset just nu: Gör klyftpotatis, lägg på silikonduken men hoppa över oljan, salta lite grann. In i ugnen i 20-30 minuter i 200 grader. Potatisen blir perfekt, ni vet så där härligt knapriga och nästa uppblåsta. Mums!

2009-12-16T21:16:00.003+01:00

Mat och klimat

Visst är det viktigt vilka varor vi väljer att handla när vi går till affären. Jordbruksverket har publicerat en ny rapport som handlar om hur vår miljö och hur vårt klimat påverkas av våra matvanor. Om alla som bor i Sverige skulle sluta att slänga livsmedel skulle vi tillsammans kunna minska växthusgasutsläpp med 6%. Svinnet finns i alla delar av livsmedelskedjan vilket leder till att det måste produceras mer än vad det konsumeras. Att minska köttkonsumtionen har postivia effekter. Det är särskilt nöt och får som ger stora effekter på vårt klimat men som vanligt finns det många aspekter som till exempel vårt odlingslandskap och den biologiska mångfalden. Att välja närodlat behöver inte alltid vara bättre. Till exempel har en tomat odlad i ett svensk växthus uppvärmt med fossila bränslen en större klimatpåverkan än en spansk frilandstomat också om man räknar in transporten till Sverige. Familyfood har under hösten besökt många livsmedelsproducenter i vår närhet och blivit så imponerade av deras kunskap och glädje. Nästan alla av de vi besökt har varit ekologiska producenter. Men ekologiskt är inte heller alltid bättre ur klimatperspektivet men väljer man sådana produkter bidrar man alla fall till en mer giftfri miljö, ett rikare växt- och djurliv, bättre kvalitet på grundvattnet och ingen övergödning. Visst bli man lite kluven? En sammanfattning då: att äta efter säsong är bra, minska köttkonsumtionen och ät upp! Stämmer väl med Familyfood!

En God jul till alla...

2009-12-09T11:04:00.005+01:00

Från oss alla till er alla, säger ju Benjamin Syrsa på julafton. Och förhoppningsvis är ju alla nöjda och glada just på julafton; ungarna har inte vaknat klockan fem och för att genast vilja starta julklappsöppningen, hela släkten är sams och har enats om dagar och tider för att träffas och jula ihop, ingen julgröt är bränd i grytan och hunden har inte bitit sönder morfars paket just i år. Japp, nu är glada julen här här här, ljuder det från en CD som gått på repeat i tolv timmar och så där mitt i natten, natten mellan julafton och juldagen brukar en rätt go känsla infinna sig, eller hur?
Men så är det inte för alla och det vet vi. I år har Familyfood tillsammans med sina samarbetspartners (Blomgrens budbilar, Budkedjan, Ica Maxi i Borås, Kalmar och Växjö, Jetpak, Konsum Hovslätt, Månsarps åkeri och TG bemanning) sponsrat ett trettital Familyfoodkassar till familjer som behöver ett extra tillskott i jul. Det är Svenska kyrkans diakoni och Stadsmissionen som hjälpt oss med detta. De arbetar för att människor i utsatthet ska få rätt vård och omsorg. Hoppas att vi också i framtiden, kanske tillsammans med er kunder, kan fortsätta all hjälpa några familjer till ett välbehövligt fyllt kylskåp.
Ibland är det just det lilla som gör skillnaden. Ni vet ett barns glittrande ögon när favoritleksaken ligger i julklappen, eller när mormor suckar belåtet över det vackra julklappskortet över de elva barnbarnen där i alla fall ett barn tittar in i kameran och ler eller den tacksamma granndamen som precis har varit över på lussefika eller när man själv just knäckt en julnöt och fått trillingnöten. Det behövs inte alltid så mycket för att få den där goa härliga juliga känslan som vi naturligtvis önskar er alla!

Julkasse

2009-12-04T17:06:00.002+01:00

I Familyfoods julkasse hittar ni råvaror och recept till ett stort och välfyllt julbord till cirka åtta personer. Vi satsar lite extra på att få med grönsaker och sallader i olika kombinationer. Som vanligt försöker vi att få många av råvarorna ekologiska eller närproducerade. På menyn hittar ni:

Tre sorters sillar
superlätt sill med citron
senapssill
klassisk inlagd sill

Lite till...
hemmagjord laxpaté på ruccolabädd

Småvarmt
örtgriljerad skinka med en salsa
köttbullar
prinskorvar
janssons frestelse

Grönt och skönt
äppelsallad med pistagenötter och pepparrot
apelsin- och grapefruktsallad
rödbetssallad

Bröd med mera
cheddar och röd julost
leverpastej med picklesgurka
rökt lantkorv
knäckebröd, vörtbröd

Efter julbordet
ananassallad med vanilj och grädde

Våra vanliga leveranser pågår till och med 51. Därefter är det juluppehåll och leveranserna påbörjas vecka 2 igen. Julkassen levereras till er ytterdörr vecka 52, måndagen den 21 december mellan klockan 16.00 och 19.30 och beställs via ett mail till oss info@familyfood.se senast den 7 dec. Priset är 1900kr. Julkassen ingår alltså inte i våra ordinarie leveranser.

Mjölk, grädde och filmjölk…

2009-10-01T16:57:00.001+02:00

Inte långt från huset där en av oss växte upp fanns en bondgård, några kossor, massor söta kattungar och en höskulle. Rena paradiset för traktens nyfikna ungar. Gårdens bonde var en trevlig typ som tyckte det var roligt att berätta om kossor och kalvar och lät oss till och med en gång se på när en kalv föddes. Det var spännande! Man minns de där små goa kattungarna som klämde sig fast på tröjan och gnydde så alldeles hjärtskärande och så minns man doften, först den allt för skarpa doften av gödsel sedan den lite varma doften av djurhud och idisslande kossor och sist när man smög ut till mjölkningen så fanns där doften av lite, lite syrlighet och en svag förnimmbar doft av ost.

Vi har idag varit och besökt Hjordnära mejeri lite norr om Hjo. Några mjölkbönder har gott samman för att kunna leverera närproducerad ekologisk mjölk i och omkring Jönköpingstrakten. Läs gärna mer på deras hemsida www.hjordnara .se. Vi fick besöka mejeriet och då kom barndomens dofter av syrlighet och komjölk emot oss i dörren. Vi fick en rundvandring och en lektion i konsten att framställa mjölk , filmjölk och yoghurt. Och så fick ju provsmaka lite. Vi kan absolut rekommendera vaniljyoghurten och vi kan också rekommendera ett besök om ni har vägarna förbi Hjo.

Mer än bara mat 2

2009-10-01T16:57:00.000+02:00

Vad ska man tänka på om man vill starta företag? Vilken hjälp kan man få? Hur ska verksamheten finansieras? Det är mycket att tänka på. Imorgon ska vi träffa unga entreprenörer och berätta hur vi har gjort, vilka möjligheter och vilka problem vi har stött på. Mest av allt vill vi förmedla att det är roligt att driva eget!

Mer än bara mat 1

2009-10-01T16:56:00.000+02:00

- Middag! Så brukar det låta i huset runt sextiden och har man tur så lyckas man samla ihop i alla fall större delen av hushållets invånare till matbordet. Maten är en sån självklar del av vår vardag och ett socialt kitt. Vi hoppas att man som familyfoodare i alla fall får lite hjälp på traven för att samlas kring matborden i hemmen. Maten är viktig men tiden tillsammans är ju också viktig. Tid för att höra om senaste läxan, det nya projektarbetet, drömma ihop om en härlig semester, prata badrumsrenovering eller helt enkelt bara vara tillsammans.

2009-10-01T16:53:00.000+02:00

Varje måndag är det flera plockare och packare som gör iordning Familyfoodkassarna. I en kasse packas alla torra varor och alla grönsaker. I den andra kassen packas kylvarorna. Den kassen står och väntar i kylen tills chauffören kommer. Sedan körs alla råvaror direkt hem till dig.Det är bara att sätta i gång och laga maten!

Familyfood i Kalmar

2009-10-01T16:50:00.000+02:00

Det är roligt att komma ut och träffa gamla och nya kunder!
Vi var i Kalmar hos vår handlare och bjöd på vegetarisk lasagne,
en uppskattad rätt hos många familyfoodare! En teckningtävling hade vi också för alla barn. Vinnare publiceras snart på hemsidan.

De 37 hjältarna...

2009-07-01T16:49:00.001+02:00

Ni som har hängt med ett tag vet ju att Familyfood startade med oss två och ett antal modiga kunder som nappade på idén efter en liten annons i vårt lokala blad i Habo. Flera av er är fortfarande med och väntar på recept och matkassar på måndagar. Vi började med kylväskor och transport i våra, tack och lov, stora bilar men så växte det och växte. Idag är vi runt 37 stycken som jobbar för att matkassarna ska kunna levereras och distribueras hem till er i Kalmar, Växjö och Jönköping och snart Borås och Värnamo. Inför starten i Borås frågade en journalist: Vad är viktigast för er när ni nu fortsätter att driva Familyfood och utvidgar? Ja, vad är viktigast? Naturligtvis nöjda kunder och bra råvaror i kassarna! Vi arbetar intensivt med att förankra konceptet på varje enskild plats. Så intensivt att handlarna skrattar när vi ringer för att kolla upp en vara för andra gången samma dag men vi gillar samarbete och jobbar nära våra handlare och letar tillsammans med dem upp råvaror och ingredienser så att varorna i varje stad kan få en lokal profil. Vi vet att vi liksom ni gillar att veta var potatisen är odlad eller att köttet kommer från en närbelägen gård eller att knäckebrödet är bakat i en stenugn på öland eller att korven är färdigställd i Vaggeryd. Våra kassar är inte helt identiska från plats till plats, vi väljer utifrån stad och plats och det är vi faktiskt lite stolta över. Alla får likadan vara men märke kan skilja. Vi jobbar också för att kassarnas innehåll ska fortsätta att ha ett stort inslag av ekologiska produkter vilket vi vet att ni kunder gillar. Förra veckan var en tredjedel av kassens varor ekologiska eller närproducerade hos en av våra handlare. En tredjedel av varorna i alla kassar som packas får effekt! Vi har märkt att butikerna vi samarbetar med ökar sitt vanliga sortiment med fler ekologiska produkter, en av våra kylbilspartner har köpt in en miljöbil driven på biogas och bonden utanför Habo väljer att odla potatis ekologiskt!

I blåbärsskogen

2009-07-01T16:49:00.000+02:00

Igår spelade sonen fotbollsmatch för första gången. Klart man måste kolla och heja lite men i pausen (halvlek heter det visst) cyklade jag vidare till skogen strax i närheten. Mmm, blåbär, mjölk och lite socker till efterrätt! I sandaler, kort kjol, blus och en gammal glassburk klev jag glatt in i snåren och började leta. (Det är blåbärsår i år för er som missat detta. Kan dock vara lite sent på säsongen nu men skynda er så hinner ni säkert.) Jag mötte dock snart min överman i bärplockning. Där kom han med gummistövlar, ryggsäck med hoppfällbar stol, kikare runt halsen, flätad korg under armen, rutig skjorta och blåa fingrar efter timmar av blåbärsplockning. Jag hade tio bär i glassburken, 23 myggbett på armarna, blåbärsfläckar på nya blusen och barr i sandalerna. Cyklade snabbt tillbaka till fotbollsmatchen... Morgonen därpå däremot åkte jag med grannen till skogen denna gång i slitna jeans, långärmad tröja och gummistövlar och nu ligger det några liter blåbär i frysen och väntar på att få bli paj i november!

Härliga hemska maj

2009-05-01T16:48:00.000+02:00

Maj månad är en tuff månad för barnfamiljer med skolbarn. Helst vill man sitta i vårsolen med en kopp kaffe men istället springer man på utvecklingssamtal, packar utflyktsväskor, spelar brännboll, ordnar praoplatser, steker pannkakor till skogsdagen, påminner om badkläder och... Känner ni igen det?

Eniro och släktforskning

2009-04-01T16:48:00.001+02:00

Vi gillar eniro.se. Vi gillar hitta.se. Särskilt när vi sitter och gör körjournaler eller söker efter nya kylbilar. Egentligen borde det då ju inte vara en match att gilla kartor heller men ändå har det liksom blivit en vana nu att köra runt, runt i Kalmar, i Malmö, i Växjö eller var vi nu befinner oss och leta efter affären eller kontoret som vi är på väg till. Vi är hoppfulla och fram brukar vi komma! Värre är det då med den inre livskartan att med stolthet i rösten svara att ja, jag är entreprenör och jobbar med ett eget företag i stället för att säga jo, jag har ett litet företag också. Man har ju ändå jantelagen i sig och så ska man ju inte förhäva sig och så ska man inte gapa efter för mycket heller. Häromdagen letade vi efter goa förebilder i släkten. Vi hittade en svärfar som drivit eget i Gnosjöandan på 70- och 90-talen och så hittade vi en faster som har eget bokförlag och så hittade vi en gammal fängelsekund i Kalmar och då slutade vi tvärt med släktforskningen för då hade vi hunnit en bra bit ner på 1700- talet och den stackars tjuven försökte ju ändå bara stjäla bröd till familjen och fick sitta i Kalmars slotts unkna källare. Och då började vi blickar framåt istället. Vilka vill vi ha med för att göra Familyfood ännu bättre? Vi kan redan konstatera att vi lyckats få både bra leverantörer som gör sitt yttersta för att få våra önskemål i inköpslistan tillgodosedda och bra kylbilar som så troget kör efter vår journaler och svarar på alla möjliga frågor kring kyla och teknik. Lite extra stolta är vi över vårt samarbete med Comitegra. Comitegras måtto är: Alla människor har ett lika värde och ska få möjligheten att bli ansvarstagande samhällmedborgare. Genom att ge människor de rätta verktygen visar vi på olika möjligheter och ger hjälp till självhjälp. Ett tryggt boende är första steget mot att förändra sitt liv. Utbildning och sysselsättning är förutsättningar för att behålla en positiv förändring. En social gemenskap ger energi, självkänsla och ytterligare möjligheter att utvecklas. Läs mer på comitegra.se.

Lysande stjärnor

2009-04-01T16:48:00.000+02:00

En del av er kunder fick i er påskleverans en påskinspirerad kökshanduk och en del av er fick handukar med små stjärnor på. Vi gillar stjärnor kanske för att de ibland håller oss sällskap när vi inte lyckats sluta jobba i tid utan pratar marknadföring och recept en bra bit in på småtimmarna. Två fina väskor har vi också fått uppsydda i stjärnmönster hos lillavilolen.com. Häromdagen på väg till skolan med sexåringen så undrade han så klart varför morsan har en hel väska full med stjärnor. Är det för att du är en stjärna på matlagning? Bättre betyg kan väl inte Familyfood få när till och med ungarna märker att mamma tycker det är kul i köket, kul att testlaga, kul att känna att kassen denna vecka blev precis som vi tänkte. Och det bästa av allt är väl ändå när man dubblar ett recept och lyckats bjuda över den där grannen som man egentligen velat bjuda i typ två år. Så stjärnklara nätter kan ibland få mer än en lyckad konsekvens.

Familyfoodare:

2009-04-01T16:47:00.001+02:00

Nu börjar det! Den spännande och utmanande tävlingen om den vackraste trädgården, den första utegrillaren och det första doppet. Visst längtar man men det förpliktigar också: grenar ska klippas, gräsmattor ska gödslas, staket ska målas om, utemöbler ska inoljas osv. Jag tror ni hänger med i vårtankarna! Vi som är uppvuxna på 70- och 80talen matades från modersmjölken om konsten att prioritera. Här skulle det inte ammas fritt utan var fjärde timma oavsett hur mycket ungen skrek. Ja, kanske inte helt optimalt och prioritera är väl den kosten som man ändå aldrig uppnår med helt fullgod effekt. En klok kvinna sa en gång till oss de rätt självklara orden, ja men se till att bli bäst på något så kan man ju alltid skryta om det. Själv hade hon en sagolik trädgård men ett inre hus i kaos. Så nu prioriterar vi! Karin är härmed världsbäst på att dammsuga mellan kl 22.30-0.00. Lotta stoltserar med den fina titel: hinner mest innan kl 8 på morgonen. Rekordet sattes förra veckan då Lotta hann dammsuga två våningar, steka pankakor, bädda ur en kissig säng och få alla barn till skolan innan
kl 8.00. Visst blir det lite lätt patetiskt men med en gnutta ironi över våra liv så blir det lite enklare. Det finns ju områden som man inte kan eller ens vill prioritera, till exempel när det gäller barnen. De ska få det bästa för att de helt enkelt förtjänar det och det är här som Familyfood kommer in. Vi mötte en kund i förra veckan som yttrade frasen – vi familyfoodar vi också. Familyfood har blivit ett äkta val – ett val för att få ägna mer kvalitetstid med familjen, ett val för att visa hur man handlar för att gynna både miljön och den ekologiska produktionen, ett val för att på ett enkelt sätt förmedla matlagningsglädje!

Snödroppar och Växjö

2009-04-01T16:47:00.000+02:00

Små små vita snödroppar har vågat sig upp i gräsmattan, givetvis inte i en vacker rabatt för där gick ungarna bärsärkargång med krattor förra året. Vackra är de i alla fall och nyplockade lyser de på bordet i si sådär tre sekunder innan lilleman har hunnit välta vasen. Vi är hoppfulla nu, någon gång ska det väl ändå bli vår. Vi lockas av att menyplanera för färskpotatis, sparris, rädisor, nyskördade rödbetor, nyrökt fisk och mycket mycket mer och ändå vaknar man dagen därpå och småspringer huttrande ut till bilen och tar återigen fram isskrapan. Ungarna jublar ännu en dag att kasta sig ner för backen men vi, vi kurar ihop oss framför brasan och menyplanerar ännu lite till med potatismos, palsternacka och purjolök. Glada och förväntansfulla är vi i alla fall (det kan inte ens minusgrader och snö ta bort) efter att ha varit i Växjö och planerat för starten av Familyfood. Vi träffade både våra samarbetspartners och hann med intervjuer både på Smålandposten och Växjöbladet – alltid så roligt att få presentera vårt koncept och höra vilka reaktioner det möter. Nu ska vi väl inte ta i så vi spricker men ord som ”strålande”, ”vilken idé” och ”billigt” värmer våra hjärtan framför brasan, men som vanligt inget är så bra att det inte kan bli bättre, så vi inväntar mail med både bu och hurra!

David möter Goliat…

2009-02-01T16:47:00.000+01:00

Säkert kommer ni håg från skolan då snälla fröken eller magistern för den delen skulle läsa sedelärande berättelser, som man gjorde på 70- och 80-talen. Kanske ringer det en klocka om man granskar rubriken ovan? Visst minns man berättelsen om lille David som bara genom ett slangbelleslag eller om det nu var en knölpåk besegrade den enorma jätten Goliat. Allt var frid och fröjd och inte ett öga var torrt. Kontentan var att man ska aldrig ge upp - någon gång händer det att den lille vinner…
Vi har ju tillsammans med er kunder och men vår tappre revisor fört långa ändlösa, uppmuntrande, nedslående, uttråkande, positiva- läs alla adjektiv som kan finnas i SAOL- samtal med Skatteverket. Tror att både Skatteverket och vi är rätt trötta på varandra vid det här laget. Denna gång vann dock Goliat, alltså skatteverket i fråga om hushållsnära tjänster. Nu i mars har vi fått besked att vi tyvärr inte kan räkna med att få avdrag för hushållsnära tjänster på fakturan. För att serviceavgiften ska bli godkänd krävs att provlagningen, planeringen, plockningen, packningen mm sker i det privata hemmet. Rent spontant så skulle vi så gärna vilja göra hembesök och se och träffa er kunder och diskutera Familyfood, recept, leverans och nya ekologiska produkter. Det är ju just genom er kunder och era reflektioner som vi jobbar vidare och gör Familyfood ännu bättre. Tyvärr så håller nog logistiken inte för detta! Men vem har sagt att Goliat vunnit för sista gången? Vi jobbar vidare tillsammans med er så får vi se om vi får ett annat slut på historien längre fram. Som sagt plötsligt så händer det…

Skatteverk - bolagsverk (-huvudvärk?)

2009-02-01T16:46:00.001+01:00

HB blir AB och ansökningar skickas fram och tillbaka. Att omvandla företag tar på krafterna! Tänk vad oerhört mycket papper som krävs och så många namnunderskrifter. Tack och lov har vi god hjälp av vår revisor som stöttar, guidar och vägleder oss genom lagar, restriktioner och skattemässiga tips. Att driva företag kräver verkligen förtroende och arbetsfördelning, vilket gör att helheten blir så bra. Från vår menyplanering till er kunder så går varor mellan leverantörer, plock och packare till kylbilschafförer och alla är vi lika måna om att familjerna som äter och njuter av laxbiffar, kycklinggrytor, kebabspett, fiskgrytor, spagetti carbonara, hemmagjord pizza osv ska få bra råvaror hemkört till ytterdörren.
Förutom täta kontakter med Bolagsverket så fortsätter vi nu i deklarationstider att samtala och diskutera med Skatteverket som har uppmuntrat oss att låta våra kunder pröva om Familyfoods kunder kan utnyttja serviceavgiften under avdrag för hushållsnära tjänster. Först vid en faktisk prövning kan Skatteverket slå fast om detta är en hushållsnära tjänst eller inte. Så vi hoppas givetvis att våra kunder liksom vi får kraft och motivation att ge sig in i byråkratidjungeln...

Thailandsemester och äpplen

2009-02-01T16:46:00.000+01:00

Visst finns det en ny mattrend! Vi konsumenter vill ha naturlig mat, mat med känt ursprung. Vi vill ha ekologisk och klimatsmart mat. Alltså matglädje och matlust på frammarsch! Vi konsumenter blir allt kunnigare om mat och vad som är bra för oss själva och om vår egen närmiljö liksom hela stora världen. Det är inte helt lätt dock att göra bra val rakt igenom. Vi vill och lockas av så mycket; thailandsemester, stora bilar, rättvisemärkt kaffe, ekologiska bananer. Det är jobbigt att göra val och inte lätt! Kolla här: Ett äpple som fraktats med flyg från till exempel Sydamerika har gett upphov till 30 gånger mer klimatpåverkan än ett svenskproducerat äpple. Men ett spansk äpple som växt på friland och rest hit med lastbil är mer klimatvänlig än ett svenskt äpple som producerats i ett oljeeldat drivhus!

Jag måste – Jag vill!

2008-10-01T16:45:00.002+02:00

Vi hade förra veckan förmånen att under några timmar få lyssna på en föreläsning om hur och varför handlingsplaner är viktiga i expanderande företag. Vår föreläsare, med tio år i branschen som konsult åt företag som vill arbeta för effektivisering, berättade att han gått från teorier och praktiska förslag till mer motivationsstärkande övningar. Kan man i ett företag skaffa en mental inställning till alla jag måste så att de i stället blir jag vill så blir resultatet så mycket bättre. På Familyfood har vi många vi vill. Vi står i affärer, lusläser innehållförteckningar, provlagar och provsmakar vildsvinskött, olika sorters skinka, kalv och lammfärs, granskar sillinläggningar, testar olika knäckebröd, kollar nya ekologiska varor, tittar på fetthalter och tillsatser, besöker närproducenter, samtalar med kunder och leverantörer och mycket mer. Många vi vill hos oss!
Jag tycker ju faktiskt att det är roligt att laga mat, sa en kund till oss för några dagar sedan och det är den känslan vi hoppas på att förmedla, inte jag måste handla jag måste planera - det gör vi! Ni ska njuta av att laga god ekologisk mat och få nya recept för ny inspiration i köket.

10 plus

2008-10-01T16:45:00.001+02:00

Snart har vi drivit Familyfood i ett år. Roligt, spännande, överraskande
lärorik... ja, vi skulle kunna svälla ut en hel sida med superlativ men för
att inte trötta ut läsares ögon så har vi genom respons från kunder gjort en
tio pluslista över väntade/oväntade pluspoäng för familyfoodare:

1. Tidssparande
2. Inspirationsväckare i köket
3. Kul att få laga mat igen
4. Ekologiska alternativ finns i högre grad än vad vi trodde
5. Bättre ekonomi - man slipper alla onödiga inköp
6. Barnen har börjat laga maten hemma
7. Nya kryddor och smaker
8. Barnen gillar mer rätter än vad vi trodde
9. All mat går åt - extra bra ur miljöhänsyn
10. Lunchlåda till jobbet

Ekologiskt kvitto

2008-10-01T16:45:00.000+02:00

Ju fler vi är tillsammans tillsammans tillsammans ju gladare vi blir… så går ju en gammal dänga. Men vår förhoppning är inte bara att ni prenumeranter ska få en gladare och enklare vardag utan att vår natur också ska bli lite gladare med Familyfood. Därför väljer vi ekologiska alternativ i så stor omfattning som möjligt. På Konsumentverkets hemsida har vi hittat det här:

Om 25 personer väljer ekologisk mjölk, fil, müsli, knäckebröd, havregryn, vetemjöl, hamburgare, ägg, bananer, potatis, morötter och kaffe en månad så händer detta:

-3 mjölkkor och 28 hönor får leva ekologiskt; äta ekologiskt foder och få utlopp för sina naturliga beteenden
-17 kilo kemiska bekämpningsmedel behöver inte spridas på åkrarna
-570 kilo handelsgödsel behöver inte användas
-nästan 6 hektar mark ställs om till ekologisk odling
-den biologiska mångfalden ökar med upp till 60 procent fler fågelarter, 20 procent fler nyttoinsekter och spindlar samt 125 procent fler växter
-inga genetiskt modifierade organismer används i produktionen av denna mat - GMO är inte tillåtet i ekologisk produktion.

Och nu till det bästa! Familyfoods kunder är inte 25!

Tryckfelsnisse

2008-10-01T16:43:00.000+02:00

Vi försöker att hela tiden uppdatera vår hemsida och arbetar med att på ett enkelt sätt förklara och erbjuda vårt koncept. Men ändå så smyger sig små felaktigheter in ibland. Tur att vi har uppmärksamma webbesökare! Följande mail hittade vi i vår inbox:

Högt värderade kvinnliga företagsdirektörer.
Jag har idag genomläst Eder hemsida via min dator och funnit den mycket tilltalande. Dock kan jag som språkvårdare inte underlåta att påpeka att på hemsidans högerspalt, högt upp, finns ett stavfel, som stör mitt känsliga, för att inte säga ömtåliga, sinne. Det står där Rröva, och med lite pubertal fantasi kan dagens ungdom förledas att dra en smula på smilbandet med hänsyftning på en vulgär tolkning av detta ord.

Vidare kan jag inte undandra mig ansvaret att påpeka att på sidan Mat och tänk, ungefär mitt på sidan finns ett l för mycket med i ordet deltaljerade och det skulle glädja mig att i en kommande uppdatering av Eder i övrigt intresseväckande företagspresentation dylika små skönhetsfläckar korrigerades.
Med vänlig hälsning
Föreningen för rättstavningens främjande
Ord. Gnetén

Nej, inte en gång till!

2008-10-01T16:42:00.001+02:00

Det händer mycket nu: Jönköping.Nu, TV4 nyhetsmorgon, nya receptsamlingar, nya kunder, nya samarbetspartners…. så mycket att en av oss samma dag åker buss åt fel håll. En gång går väl att ursäkta men två gånger samma dag! Undrar om kålrot, rödbetor, ekologiskt kött helt har tagit över hjärnfunktionen? Tack och lov för matleverans till dörren, utbrister i alla fall vi när vi får packa upp och kontrollera alla varor och se över receptsamlingen och nöjt nickar i samförstånd när i alla fall sex av sju barn gillar fiskreceptet denna vecka.

Var finns alla kantareller?

2008-10-01T16:42:00.000+02:00

Höst! Skördefest! Låter inte det härligt? Låter inte det som om man skulle vilja ta på sig den fluffigaste ylletröjan och åka raka vägen ut i skogen med varm choklad i termosen, kantareller på stigen och en drömmande blick? Och sedan komma hem till pumpor i trädgården (naturligtvis försådda i april) och en sprakande eld i öppna spisen. Våra pumpor (köpta!) har redan ruttnat av allt regn, den öppna spisen har sotaren dömt ut och den drömmande blicken slutade i en hårt igensparkad dörr när familjens tioåring inte fick spela mer playstation. Tur att man kan få lite skördetema i en Familyfood påse!

Nya ord

2008-10-01T16:41:00.001+02:00

Sju stycken helt underbara söta och vackra barn har vi sammanlagt. Givetvis så bråkar de aldrig, slår sig aldrig, sorterar sina sockor själva, klarar läxorna galant och givetvis så blir de aldrig sura när Karin ringer Lotta för sjuttonde gången samma dag och modemet återigen kopplar ned sig… men lite kul tycker de faktiskt att det är. Vi har förärats med ett helt nytt verb! ”Mamma! Ska du och Lotta familyfooda idag?” De ni! Och en alldeles egen jingle! Idol nästa, eller hur?! Melodin är enkel: sjung Jingle Bell och byt ut Jingle Bells mot Familyfood. Klart! Åh, vilka sångtalanger, modershjärtat blöder, och vi införskaffar både mikrofon och öronproppar då ett av barnen vill kompa på trumma…

Våra kunder

2008-10-01T16:41:00.000+02:00

Och så finns ni våra modiga trogna kunder – tänk att efter en annons så nappar ni och hänger kvar och dessutom gillar ni konceptet. När vi sitter och planerar menyerna så finns ni med där i tankarna gärna under smeknamn eller mycket svårlösta kodord. Typ Lundgatan 76 eller Torpaplan 3 eller ja vem vet… Och så blir vi så glada när nya kunder strömmar till bara för att de hört kollegen, vännen eller släktingen tipsat om hur bra det är med Familyfoods koncept! Så tack! Och fortsätt så…

Semester kontra skoltermin

2008-07-01T16:41:00.000+02:00

Skönt att skolorna och jobben börjar snart, tänkte vi de sista veckorna på sommaren men oj så fel vi hade. Det är gympakläder, fruktstund, simhall, kurser, pianotider, tandläkartider, lönesamtal (fast det kan ju vara bra förstås…), gummistövlar (Vi har nog 27 par stövlar ihop och ändå finns inte rätt storlek till barnen, hur kan det vara så?), läxor, en svärmor som vill planera julen (Jul??? Nu!!!), fotbollsträning, löv på gräsmattan och allt annat. Tur att maten kommer till dörren i alla fall annars hade väl ungarna gått hungriga hela veckan, fast det är klart lite mindre mat efter sommarens goda grill och dricka hade nog passat jeansen rätt bra. Hm...svårt hur man än gör!

100%

2008-07-01T16:40:00.001+02:00

Klart att vi tycker vårt koncept är helt revolutionerade bra och en fantastisk lösning på halvfabrikatsträsket och helt lyriska blir vi då att vi genom ett kvinnligt företagarprojekt– 100% lyftet får åka på kurs och spahelg! Fatta vilka fantastiska idéer som föds i kreativa miljöer. Läs bubbelpool, och skåda vår nya fina receptsamling….

Köksbordet som arbetsplats?

2008-07-01T16:40:00.000+02:00

Kvinnligt företagande har en tendens att stanna vid köksbordet så kallade köksbordsföretag. Det ser vi som en utmaning. Läs Familjens projektledaren säger upp sig av Gunilla Bergensten så blir man taggad som bara den och familjefriden får sig en härlig åktur i kvinnligt ”taplatsande”.

Vi som kunder

2008-07-01T16:39:00.000+02:00

Som unga (i alla fall hyfsat) kvinnor med ny företagsidé blir vi målgrupp för en helt annan marknad än vi är vana vid. Företag som säljer idéer till företag ringer om allt från hemsidor till reklamplatser. Och visst är det kul när de ringer och vi efter humör är både ekonomiansvarig eller kanske Vd eller kanske marknadsansvarig men just om titeln Creative director har vi ännu inte enas. Vem som vinner återstår att se…

Reklambyrån

2008-03-01T16:39:00.000+01:00

Visst är vi käcka unga kvinnor, småbarnsmammor till på köpet och med akademisk utbildning och har man startat företag så måste man ju marknadsföra sig. Sagt och gjort! Vi bokar träff med reklambyrån och med en strålande självbild av hur unga och duktiga vi är med vårt goa koncept så stegar vi upp till reklambyrån och möts där av de riktigt unga och coola… Med sänkt blick och några mer gråa hår gjorde vi tantövningar och suckade över de många trappstegen ned till bilen och konstaterade att över tretti är över tretti och de där unga snygga tjejerna hade nog i alla fall inte fött så många barn som vi… Och vi som fött barn vet ju att kilona försvinner inte vid amning. DET ÄR EN MYT som alla bara säger för någon måste ju stå för den ökade populationen eller hur?

Hemsidan

2007-10-01T16:39:00.000+02:00

Nu börjar det roliga, alla tankar vi surrat, blurrat och ventilerat med släkt och vänner ska nu ned på Webben. Vi fotas och fotograferar, vi vrider och vänder på begrepp, vi kontaktar skatteverket för hushållsnära tjänster, vi arbetar oss igenom dokument och kylvaror och temperaturregler, regler och anvisningar om ekologisk kött, om kravmärkt kött, om närodlade produkter, om tonfisk och torsk, om årstidbaserade grönsaker om…. Jag tror till och med att vi drömde om rödbetor och frigående höns, men det var det värt. Det ekologiska urvalet av produkter var en av de första aspekterna vi vägde in. Visst är Familyfood ett bra koncept men bra är inte tillräckligt. När det gäller ekologisk produktion och klimatsmart alternativ finns ett medmänskligt ansvar. Upp till kamp medsystrar och bröder (för givetvis måste jämställdheten också bevakas!).

Ryktet går – ett koncept på flera olika platser

2007-10-01T16:38:00.001+02:00

”Vi är så unika! Tänk att ingen kommit på detta före oss.” Men tyvärr, så var det inte riktigt. När vi strosar runt på bokmässan i Göteborg, för att givetvis inhandla och finna nya roliga kokböcker och provsmaka allt gott som de snygga kockarna tillagar, så läser vi DN och ser att ett liknande koncept har öppnat i Stockholm och strax därefter så hittar vi liknande företag även i Malmö. Men varför deppa? Vi är inte helt unika men vi ligger rätt i tiden, eller? Enligt en kund har det funnits liknande verksamhet i Chicago i många år men det behöver vi ju inte låtsas om, vi var bland de första på marknaden i Sverige och det är väl inte så dumt och vem bryr sig om Chicago där bor det ju bara lika mycket folk som i hela Sverige??

Bolagsverket

2007-10-01T16:38:00.000+02:00

Man har ju hört begreppet byråkratisverige, eller hur? Nu fick det ordet en verklig innebörd för oss. Vi surfar runt och hittar blanketter och ansöker både hit och dit för att få namnet skyddat och registrerat. Svar får vi så småningom och en tät diskussion uppstår huruvida namnet ska vara Familyfood Habo, HB eller Familyfood, Habo, HB. Ser ni någon skillnad? Jo, ett helt kommatecken! Ja, ja varför bekymra sig? Det tog ju bara tre månader, men nu är det fast i alla fall!

Dags att testa på lite provfamiljer

2007-10-01T16:37:00.001+02:00

Tur att vi har vänner och som fortfarande är vänner och i barmhärtiga stunder sätter på sig öronproppar när vi lyriskt diskuterar marknadsföring, menyer eller hemsida för sjuttionde gången samma minut. Nej, vi är inte insnöade! Vi bara brinner av entusiasm!!! Några familjer fick under hösten prova på Familyfoods koncept lite som en marknadsundersökning… Och som sagt – det är ju genom kunder och vänner som idéer skapas och jobbas vidare med. Tack vara testfamiljerna så utformade vi ”detta bör du ha hemma sidan” samt jobbade vidare med att göra recepten tydliga med enkla snabba beskrivningar.

Namnet under bearbetning

2007-10-01T16:37:00.000+02:00

Ett namn måste vårt företag ha. När man väntar barn så har man nästan nio månader på sig, beror ju givetvis på om man har bra koll på kalendern annars blir det kanske bara åtta eller sju (visa av erfarenhet lägger vi in denna brasklapp) men ett företag? Hur länge kan man grubbla på det? Men så satt det – FAMILYFOOD – och blickarna som så länge surfat runt i desperat jakt på inspiration vilade sig ett ögonblick. Första etappen avklarad!

FamilyFood föds

2007-01-01T16:34:00.000+01:00

Hur föds en idé egentligen och hur vet man att en idé håller? Svaret är enkelt – det vet man inte! Men enligt ”Almi – småföretagarstöd” så är det bättre att ha en halvbra idé som du tror stenhårt på och jobbar för istället för en jättebra idé som du jobbar lite smått med. Nu har ju vi en jättebra idé som vi jobbar stenhårt för – så något annat än succé är inte att vänta… Kaxigt värre!!!